Varför stiger räntan?

Den amerikanska realräntan har stigit dramatiskt den senaste tiden. Ekonomerna letar förklaringar i oortodoxa ekonomiska teorier. Men kanske finns svaret i de gamla traditionella teorierna.

I Solowmodellen är produktionen en funktion av kapital och arbetskraft. Räntan (realräntan) är avkastningen på kapitalet. Denna avkastning är avtagande när mängden kapital ökar. Om kapital finns i överflöd kommer räntan att närma sig nollpunkten.

Det kapital som används av staten kan inte användas av den privata sektorn. Skulle staten suga upp kapital i ekonomin genom att låna pengar för offentliga utgifter kan det uppstå brist på kapital. Investerare som vill ha kapital kommer då att behöva bjuda upp priset på kapital - alltså räntan - eftersom staten har lagt beslag på en del av det som fanns tidigare.

Kapitalet är internationellt. Om Sverige lånar till offentliga utgifter har det liten betydelse för räntan - som sätts på global nivå. Om USA, som utgör 25 procent av världens ekonomi, lånar pengar kan det ha betydelse för räntan. Och om hela världen samtidigt börjar låna pengar för offentlig konsumtion har det garanterat betydelse.

Tumregeln är att en procents ökning av den offentliga skulden på fem års sikt ger 2-3 punkter högre ränta. Detta är dock beräkningar på amerikanska data och den globala effekten torde vara betydligt större - om än svår att räkna på.

Att realräntan stigit från noll procent 2020-21 till två procent i dag har sannolikt att göra med ökad offentlig upplåning. Det är inte bara i USA underskotten ökar - i Kina har fastighetskraschen lett till ökade underskott. Det kapital som tidigare strömmade utomlands stannar nu i landet. Och när de två största ekonomierna i världen suger upp kapital är det kanske inte så konstigt att räntan stiger.

Eftersom kapitalet är globalt kommer bristen på kapital även att påverka Sverige. Regeringen och Konjunkturinstitutet prognosticerar att styrräntan ska landa på 2,25 procent om två år. Men detta ter sig allt mer osannolikt. Troligare är en styrränta på 3,5-4,0 procent. Vilket förstås också får betydelse för bostadspriser, fastighetsmarknaden och mycket annat.

Källor

Gale, W. G., & Orszag, P. R. (2004). Budget deficits, national saving, and interest rates. Brookings Papers on Economic Activity, 2004(2), 101-210.

Gamber, E., & Seliski, J. (2019). The effect of government debt on interest rates: Working paper 2019-01 (No. 55018).

Laubach, Thomas (2009). “New Evidence on the Interest Rate Effects of Budget Deficits and Debt.” Journal of the European Economic Association, vol. 7, no. 4, pp. 858–885.