Keynes eller Hayek - snart visar det sig

På 1930-talet debatterade de två intellektuella giganterna John Maynard Keynes och Fredrich von Hayek hur konjunkturcykler uppstår. Enligt Hayek uppstår ekonomiska cykler främst på grund av felaktiga investeringssignaler som ges till investerare, ofta som ett resultat av manipulerad eller felaktig räntenivå satt av centralbanken. När räntorna hålls konstgjort låga, leder det till överinvesteringar ("malinvestments") i kapitalvaror, vilket skapar en ekonomisk bubbla.

Enligt Keynes, å andra sidan, framhöll betydelsen av aggregerad efterfrågan (summan av all efterfrågan i ekonomin) för ekonomisk aktivitet och dess roll i konjunkturcykler. Han menade att ekonomiska nedgångar och arbetslöshet berodde på brist på efterfrågan och inte på problem på utbudssidan som Hayek argumenterade. Keynes föreslog att staten skulle ingripa för att öka efterfrågan genom offentliga utgifter och skattesänkningar.

Keynes teorier blev efter många modifikationer och utveckling av bland andra ekonomen Paul Samuelsson till den standardmodell som i dag lärs ut på högskolor och universitet. Samuelsson och andra ekonomer från den så kallade neokeynesianska skolan utvecklade en teori om hur prisstelheter kan ge upphov till konjunkturcykler.

Att utvärdera ekonomiska teorier - speciellt makroekonomiska teorier - kan vara svårt. Djupa konjunktursvackor inträffar sällan och det är bara då som man verkligen kan se vilken teori som bäst förklarar de ekonomiska cyklerna.

Men ibland är svängningarna så stora att det uppstår något som närmast kan ses som ett naturligt experiment. Och intressant nog skapade Covid-19 ett sådant tillfälle. Pandemin, och de politiska åtgärder som följde på denna, har förändrat den variabel som Hayek betraktade som den viktigaste - realräntan - medan de variabler som Keynes fokuserade på befinner sig i någorlunda balans.

Medan realräntan stigit från nära noll procent till en bra bit över två procent - kanske så mycket som tre - befinner sig löner och priser i jämvikt. Får vi tro Keynes kommer svensk ekonomi att landa på fötterna. Men enligt Hayeks teori väntar en djup och allvarlig kris. 

Eftersom teorierna förutsäger så diametralt motsatta framtida förlopp ska det bli intressant att se vilken teori som stämmer. För om inte ens en realränteökning med flera hundra procent orsakar stora ekonomiska svårigheter kommer detta nog aldrig att ske. Då får vi acceptera att Hayeks teori - om än plausibel - kanske inte fångar de viktigaste aspekterna av ekonomin.

Å andra sidan - om Sverige till följd av realränteökningen går in i en allvarlig kris måste vi söka förklaringar till detta utanför Keynes paradigm. Och då har vi lyckligtvis redan en bra kandidat, nämligen den österrikiska konjunkturcykelteorin.