Var investerar du helst?

USA och Sverige är två länder som båda har inflationsmål på ungefär två procent. Det innebär att en investering på 100 kronor i respektive land på sikt bör ge lika stor avkastning. Båda länderna har också ett högt kreditbetyg. Det finns med andra ord inget egentligt skäl att investera i Sverige om man kan få högre avkastning i USA, eller tvärtom.

Ändå tycks diskussionen om den svenska framtida räntebanan vara helt frånkopplad från diskussionen om den framtida räntebanan för USA-dollarn. Och Riksbankens antaganden om den svenska räntebanan verkar också helt frånkopplade från den amerikanska.

Federal Reserve (FED) planerar visserligen alltjämt att sänka räntan avsevärt fram till 2026. Men den amerikanska trettioåriga räntan prisar in något annat - den står i 4,34 procent. Visserligen lägre än dagens styrränta på 5,5 procent, men högre än någon gång sedan 2011.

År 2027 bedömer Riksbanken att den svenska styrräntan har fallit till 2,58 procent. Eftersom inflationen ligger på två procent innebär det att realräntan förväntas vara 0,58 procent. Detta är även förenligt med den svenska trettioåriga räntan, som i dag ligger på 2,54 procent.

Det en investerare måste fråga sig är dock hur en aktör som investerar i svenska statspapper ska kunna hämta in skillnaden jämfört med att investera i amerikanska statspapper. Eftersom överavkastningen är 1,76 procentenheter tycks det som en extremt dålig investering att köpa svenska statspapper.

Man kan förstås tänka sig att kronan apprecieras mot dollarn under åren som kommer. Men om båda länderna har ett inflationsmål på två procent förefaller det orimligt att växelkursförändringar skulle kompensera för den ackumulerade skillnaden. Då skulle dollarn år 2054 vara värd 50 procent mindre än kronan. Tror vi på det?

Sedan 2014 har den amerikanska dollarn dessutom ökat i värde med 64 procent jämfört med den svenska kronan. Ekonomerna Lars Jonung och Fredrik Andersson konstaterar i en debattartikel i DN att detta måste ha att göra med den extremt expansiva penningpolitik som Riksbanken bedrivit.

Den låga svenska räntan och den stora efterfrågan på svenska statsobligationer ter sig lite märklig. Möjligen är förklaringen att väldigt få aktörer köper svenska statspapper för att tjäna pengar. Jag var tidigare inne på att somliga kanske köper obligationerna därför att de förväntar sig att de kommer att köpas upp av en statlig aktör långt innan de löper ut.

Om den amerikanska räntan stiger därför att utbudet av obligationer ökar så kanske räntan på de svenska obligationerna faller därför att det finns så få obligationer att tillgå. Är det någon aktör som inte *måste* äga svenska statsobligationer som gör det? Utländska aktörer har exempelvis sedan 2014 minskat sitt ägande av svenska statsobligationer från 45 procent till 20 procent. En förklaring till detta på senare tid är Riksbankens stödköp av obligationer under Coronapandemin - stödköp som även utvidgades till bostadsobligationer och vissa företagsobligationer. Och de utländska aktörernas andel av handeln på repomarknaden har sedan 2012 fallit med 90 procent.

Laubach (2009) visar att en ökning av budgetunderskottet med en procentenhet i allmänhet är förenad med en ökning av den tioåriga obligationsräntan med 20 till 40 punkter. Ränteökningen ger en utträngningseffekt för privata investeringar och leder till lägre tillväxt. Det mesta av forskningen om samband mellan räntor och underskott handlar dock om underskottsnivåer på 50-100 procent av BNP. Vad som händer när statsobligationerna tar slut - eller förväntas ta slut - är en annan fråga.

Få nog nöja mig med att lyfta frågan här. Det är svårt att hitta ett definitivt svar på frågan om varför investeringar i svenska och amerikanska statsobligationer ger så olika avkastning. Men det är viktigt att i alla fall fastslå att det finns ett direkt samband mellan obligationerna, i meningen att om utbudet av amerikanska obligationer ökar så kommer även de svenska obligationerna att falla i pris. Det är något som ekonomiska analytiker ofta bortser från - de tycks tro att den svenska obligationsmarknaden finns i en isolerad bubbla. Och en flackare räntebana i USA kommer med nödvändighet även att innebära en flackare räntebana i Sverige.