Konkurserna i Stockholm ökar med 132 procent

Fram tills i dag har antalet konkurser eller varsel inte ökat markant i Sverige. Detta förändrades dock abrupt när konkursstatistiken för januari presenterades. För den som är intresserad finns alla konkurser för januari att ladda ner på Credit Safes hemsida. Man kan då även få en uppfattning om hur många anställda som berörs.

I medierna har ökningen noterats, men det man kanske inte lyft tillräckligt är den geografiska bias som präglar statistiken. I Stockholms kommun ökade konkurserna med hela 132 procent.

För att förstå hur mycket det är bör man gå tillbaka i tiden, eftersom antalet konkurser varierar påtagligt varje månad. Då kan vi jämföra månadens siffra på 302 konkurser med normalvärden från tidigare år.

Att det är det högsta antalet konkurser sedan 2009 står klart. Jag skulle också hålla för troligt att det är det största antalet sedan 1993, även om jag inte har statistik som sträcker sig så långt. Men data från nittiotalskrisen visar att antalet konkurser då som mest uppgick till knappt fyra procent av totalen. 

Antalet företag är dock betydligt fler i dag och företagen (speciellt i Stockholm) är mindre. Översätter vi nittiotalssiffrorna till dagens näringsliv motsvarar det kanske två procent av stocken sett över hela året. De flesta husbehovsföretag, om man säger så, går ju inte i konkurs.

I Stockholms kommun finns i dag ungefär 130 000 företag. I hela Sverige finns drygt en miljon företag, lite beroende på vilka typer man inkluderar (arbetsgivarregistrerade, vilande m m). Skulle konkurserna fortsätta utvecklas som i januari resten av året kommer 3 600 företag i Stockholm att ha gått i konkurs under 2024 eller 2,8 procent av stocken. Det är helt i nivå med 90-talskrisen för 30 år sedan.

Så det är av stort intresse att kartlägga var konkurserna sker och om det kan vara en tillfällig ökning denna januari. Lyckligtvis publicerar Credit Safe en lista på samtliga konkurser. Jag har läst igenom den och hittar ganska mycket byggentreprenörer. Det rör sig i samtliga fall om underentreprenörer och de flesta är små. Men det finns även andra företag. Förvånansvärt många administrativa (white collar) konsulter har gått i konkurs. Det är finns inte speciellt många restauranger på listan, däremot tycks det vara kärvt för logiverksamhet.

Så om vi antar att siffrorna är representativa, hur skulle man kunna förklara utvecklingen? Jag kan tänka mig att det rör sig om en kombination av faktorer. Höga räntor är en del, liksom pandemianstånd som ska betalas. Den viktigaste faktorn - och nu spekulerar jag - är nog efterfrågan. Det finns fler högbelånade hushåll i storstäder och mycket av konsumtionsminskningen sker därför i storstäder. Detta slår ganska brett mot näringslivet i kommunen och förklarar att det är svårt att hitta enskilda branscher som drabbas hårt - förutom då byggarna.

När många små företag går i konkurs finns det även stora företag som går dåligt och tvingas spara. Här finns risk för kedjeeffekter. Om företag verksamma i Stockholm drar ner på efterfrågan på lokaler kommer fastighetsbolagen att drabbas. Fastighetsbolagen har de senaste åren - trots pandemin - haft en relativt hög beläggning. Men om kunderna flyttar ut kommer det att förändras. Vi kan få en utveckling som liknar den för kontor i USA - där priserna sjunkit med 40 procent. Och det är kanske onödigt att påpeka vad detta skulle innebära för svenska fastighetsbolag, som på grund av överbelåning och höga räntor redan hänger på gärsgårn.