Fråga inte när - fråga hur mycket

Det pågår en diskussion om när världens centralbanker kommer att börja sänka sina styrräntor. Men detta är egentligen inte den intressanta frågan. Det marknaderna bör fundera över är hur mycket man kommer att sänka räntorna. Och det mesta talar för att räntorna - när de väl börjar sänkas - inte minskar lika mycket som marknaden tidigare trott.

Tydligast är detta i USA. Förra månaden förväntade sig marknaden med nästan hundra procents sannolikhet en sänkning i juni. Nu är den sannolikheten nere på 30 procent. Och i stället för en djup och lång svacka med låga räntor väntar man sig en flack och kortvarig nedgång.

I Sverige är arbetsmarknaden ännu så länge mycket stark. Däremot ökar antalet konkurser brant. Konkurserna behöver dock inte omedelbart leda till minskad efterfrågan på arbetskraft och lägre inflationstryck - det beror helt på vilka företag som går i konkurs och hur många anställda som berörs.

Inte ens en stor sättning i byggbranschen kan ensamt knäcka arbetsmarknaden, det behövs oroliga konsumenter och minskad konsumtion. Och, ja - konsumtionen av vissa sällanköpsvaror har minskat. Men i stort hålls konsumtionen uppe, kanske på grund av att hushållen ännu har stora likviditetsreserver. Det är ju inte enbart bostadslånen som ökat med över hundra procent, även det sparade kapitalet i aktier och fonder ligger på rekordnivåer.

Så även om hushållen drabbats av en kostnadschock finns det kapital att ösa från. Låt vara att det inte är samma hushåll som lånat och sparat.

Skulle börsen kollapsa kan läget blir ett annat. Men då talar vi om en rejäl krasch på 40-50 procent och jag vet inte hur sannolikt det är.

Mer troligt är därför att de höga räntorna kommer att äta sig in och kvadda allt fler affärsidéer som tycktes lysande när räntan låg nära noll. De höga räntorna kommer en dag att nå hushållens plånböcker - via näringslivet, men det kan dröja ett tag till.