Kan AI sköta jobbet som chef?

I takt med att AI utvecklas kommer allt fler jobb att ersättas. Många av dessa jobb kan vara hyfsat kvalificerade. Tanken som jag dock ännu inte sett någon dryfta är om en AI-robot skulle kunna vara ett företags högsta chef.

Den första frågan man ställer sig är om detta är juridiskt omöjligt? Krävs det att någon fysisk person representerar ett givet företag?

Jag vet faktiskt inte. Men säg att det är så - vad hindrar i så fall styrelsen i företaget från att teckna ett kontrakt med VD om att denna alltid ska göra som en viss AI-agent föreslår? I så fall kan i princip vilken person som helst vara VD och konkurrensen om jobbet blir lika stor som konkurrensen om ett genomsnittligt lågkvalificerat jobb. Ja, att lyda en AI-robot är faktiskt lättare än att exempelvis städa.

Redan i dag finns det stiftelser och stiftelseurkunder som reglerar vad en organisation kan göra med sina resurser. Med en AI-robot som ett företags högsta chef tar man ytterligare ett steg. AI kan tillsätta och avsätta anställda - liksom sätta löner och förhandla med facket (om det finns ett sådant).

En tydlig fördel med att ha en AI som CEO är att intressekonflikten mellan aktieägare, styrelse och ledning helt försvinner. Mycket av ett företags potential till effektivitetsförbättring faller sannolikt på att det finns många olika intressegrupper som drar åt olika håll. Om AI-motorn startas innan bolaget börsnoteras behöver inga potentiella aktieägare oroa sig för att bli exploaterade på grund av ledningens informationsövertag.

När jag diskuterar dessa frågor med GPT4 svarar den bland annat:

"While it's conceivable that AI could assume roles and responsibilities that are challenging today, the timeline for such developments is uncertain. It's not just about technological capabilities but also how society chooses to integrate these advancements, manage risks, and address ethical considerations.

The potential for AI to contribute significantly to decision-making, even in executive roles, is indeed increasing. Whether AI will fully replicate or surpass the nuanced capabilities of human CEOs remains a complex question, entangled with both technological possibilities and broader societal choices."

Som ekonom väcker frågan om AI:s potential att eliminera principal-agent-problem också upphov till frågan om det då längre krävs stora inkomstskillnader för att motivera företagets olika intressenter att arbeta med aktieägarnas intresse för ögonen. Även om det är en ledande fråga tycks GPT4 hålla med om att det är en möjlighet, vilket skulle innebära att ledarskap blir en mer konkurrensutsatt roll - och att jobbet som ledare därmed i princip skulle kunna upphandlas under konkurrens.

If AI were to make significant progress and could be entrusted with executive roles, including the role of a CEO, it could indeed theoretically reduce or eliminate many aspects of the principal-agent problem for several reasons:

1. Alignment of Interests: An AI CEO could be programmed with algorithms that directly align its decision-making processes with the company's goals and the shareholders' interests, potentially reducing the need for incentives that might otherwise lead to a misalignment of interests.

2. Reduction in Compensation Disparities: Since AI would not require compensation in the same way human executives do, this could lead to a significant reduction in the cost associated with executive compensation. The savings could be redistributed within the company, used to invest in growth, returned to shareholders, or used to improve worker salaries, thereby potentially reducing the income disparity within the company.

3. Increased Transparency and Accountability: AI decisions could be more easily auditable and transparent, given that they are based on algorithms and data. This could lead to increased accountability and trust in the decision-making process, as decisions could be traced back to their logical underpinnings.

4. Efficiency and Performance: AI could potentially analyze vast amounts of data more effectively than humans, leading to more informed and potentially more effective decision-making processes. This efficiency could benefit the company's performance without the need for the high levels of executive compensation currently used as incentives for human executives.

However, several caveats and considerations remain:

• Ethical and Governance Frameworks: The development of AI in leadership roles would need to be accompanied by robust ethical and governance frameworks to ensure decisions are made in the best interest of all stakeholders, not just shareholders, and to address new types of risks that might arise.

• Societal and Economic Impacts: The implications of reducing or eliminating high executive pay on the broader economy and society would need to be carefully considered. This includes the impact on income distribution, employment, and the role of corporations in society.

• Technological and Legal Feasibility: The technological capability to create AI that can effectively take on the full range of CEO responsibilities is still in development, as are the legal frameworks that would allow for such a transition.

Tesen att AI leder till ökade klyftor behöver därmed inte vara sann. Slutsatsen hänger på att vi skapat oss en bild av AI-revolutionen där rollen att styra över andra människor fortfarande reserveras för människor. 

Men kanske är det tvärtom? Ta Uber, Foodora eller olika auktionstjänster. Det som har avvecklats i de fallen är själva chefsrollen. Jo, Uber har någon chef i San José som styr utvecklingen av appen. Men det är inte han eller hon som är din chef om du arbetar för Uber. Mellanchefernas roll i appekonomin är att se till att allt flyter. Och med alltmer automatik blir mellancheferna färre och färre. Till slut finns bara dom kvar som gör själva jobbet.

Kvar finns förstås skillnader i förmågan att utföra de arbetsuppgifter som inte kan tas över av AI. Det kan handla om förmågan att plantera granplantor, att cykla runt med pizzor, att tapetsera. För något säger mig att vissa praktiska göromål kommer ta minst lika lång tid att automatisera som intellektuella.

Och ytterst är frågan om inte till och med rollen som CEO kan automatiseras. Att agera i aktieägarnas intresse och att följa tillämpliga lagar är något som en algoritm på sikt kan sköta på egen hand. Om inträdet på marknader är fritt och stordriftsfördelarna begränsade kanske en av de främsta ojämlikhetsskapande krafterna - informationsasymmetrin - därmed på sikt elimineras.

Var hamnar då pengarna - om alla de som brukade konsumera för sina höga löner i framtiden är maskiner? Svaret är att det beror på hur lagarna reglerar spelet på marknaden - bland annat hur aktörer kan och får använda eventuella informationsövertag (t ex kunskap om andra människor). I framtiden är information och inte kapital den viktigaste maktfaktorn.

Med en mer jämlik inkomstfördelning, som baseras på produktivitet snarare än position, kan det kanske bli enklare att komma överens. Eller också tvärtom - att utrymmet för så kallade nollsummespel blir större och konflikterna fler när valet av algoritm och rätten till information är avgörande för vem som blir vinnare eller förlorare. Svårt att säga.

Det allra sista steget i automatiseringen - och det mest kontroversiella - är antagligen att överlåta det politiska beslutsfattandet till maskiner. Då måste man förstås vara noggrann med att algoritmerna är bra, för har man en gång överlåtit makten till maskiner så har man ju.