Det har faktiskt blivit värre

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 15 July, 2019

Tar del av kommentarer i sociala medier om att den rapport som Den nya välfärden presenterat om invandrares brottslighet skulle visa att brottsligheten bland utrikes födda och bland personer med utrikes bakgrund minskat. Så jag bestämmer mig för att läsa rapporten förutsättningslöst för att se vad som stämmer och inte.

När jag lägger ihop två och två i statistiken blir bilden att situationen inte förbättrats. Ja, man kan peka på att överrisken för utrikes födda avseende våldtäkt har minskat från 4,2 till 2,4. Men jag tror inte det beror på att antalet våldtäkter minskat i gruppen, utan på att våldtäktsbegreppet vidgats och att betydligt fler brott betraktas som våldtäkt i dag.

Går vi till grundmaterialet hittar vi förklaringen. Antalet personer med svensk bakgrund som misstänks för våldtäkt eller försök till våldtäkt har ökat från 2 337 till 5 864. Jag betraktar det som oerhört osannolikt att antalet likvärdiga brott i kategorin skulle ha ökat med 180 procent. Så det rör sig om en definitionsförskjutning.

Givet att vi vet detta kan nedgången av våldtäkter bland utrikes födda inte längre tolkas lika positivt. I absoluta termer har antalet våldtäkter även här ökat med mer än hundra procent, men då får man tänka på att gruppen ökat i storlek från 400 000 till 600 000.

Frågan är bara vilken typ av våldtäkter det handlar om? Problemet med omdefinieringen av begreppet våldtäkt är att vi inte kan avgöra om det rör sig om överfall på helt okända eller om det rör sig om oönskade sexuella handlingar där de inblandade är bekanta med varandra? Det kan fortfarande vara så att utrikes födda har en stor överrepresentation i den förra gruppen, medan den generella ökningen på grund av definitionsförändringar skett i den senare gruppen.

Sannolikt är överrepresentationen bland utrikes födda när det gäller rena överfallsvåldtäkter precis lika stor som förut. Det statistiken möjligen vederlägger är att det pågår en våldtäktsepidemi och att den uppstått de senaste åren på grund av stor invandring. Bland gärningsmän från västra Asien och Afrika är antalet fall 2 500 på fem år mot knappt 1 000 den förra perioden. Det motsvarar ungefär ökningen av populationen. Men då vi inte vet om det rör sig om överfallsvåldtäkter eller andra typer av våldtäkter är det svårt att uttala sig om huruvida det pågår en epidemi. Det totala antalet våldtäkter enligt den nya definitionen är ju betydligt större än så - knappt 12 000 stycken.

Alldeles oavsett är en ökning med 150 procent på tio år inget man bara kan vifta bort, något som en del vänsterdebattörer försöker göra.

Det stora problemet finns dock i en helt annan kategori. Ser vi till antalet mord och dråp per 1 000 folkbokförda individer sticker inrikes födda med två utrikes födda föräldrar ut. Där har överrepresentationen gått från 2,8 till 4,2.

Den som försöker driva hem tesen att kulturkrockar orsakar integrationsproblemet får svårt att förklara denna siffra. Personerna som begår dessa brott har gått i svensk skola och växt upp i svenska bostadsområden. Principen att det är fel att döda andra människor är heller inte unikt svensk - det är en princip som tillämpas i nästan alla kulturer och de enda undantagen kan väl vara rituella offer, kannibalism och extrema miljöer som IS.

Vi har här ett integrationsproblem som skulle ha kunnat undvikas med en annan politik. Med ett tydligare påföljdssystem skulle många av de ledande i de grupperingar som begår brotten ha suttit inspärrade. Tydligare påföljder mot unga förövare skulle förhindrat att våldskulturen fått fäste i förorterna.

Slutligen - med tanke på retoriken om att otryggheten ökar är det också intressant att andelen skäliga brottsmisstankar om rån per 1 000 utländska medborgare från västra Asien och Afrika har halverats på tio år. Detta är inte i linje med sverigevännernas syn på sakernas tillstånd.

Ska vi sammanfatta rapporten ser vi att vi har ett allvarligt problem med sexualbrott begångna av utländska medborgare - ett problem som sannolikt inte blivit mindre på tio år. Vi har samtidigt en avtagande frekvens av rån i samma grupp, vilket också är intressant och kanske ett tecken på att polisen och/eller sociala myndigheter varit framgångsrika med att förhindra denna typ av otrygghetsskapande brottslighet. Tesen om att folk blir rånade till höger och vänster på grund av Sveriges liberala migrationspolitik tycks inte klara en närmare granskning.

Det största problemet ser dock ut att vara ett resultat av vår egen oförmåga att utmäta ordentliga straff för gängrelaterad brottslighet. Bland svenskfödda med utrikes födda föräldrar ökar mord och mordförsök dramatiskt. Sannolikt handlar det om strider om rätten att sälja olika slags droger.

En del av problemet handlar om att aktivitet på vissa illegala marknader ter sig som den bästa karriärvägen i invandrartäta bostadsområden. En åtgärd skulle kunna vara att som i USA legalisera lätta droger och göra den marknaden mindre lukrativ för unga invandrare - brott utan offer behöver inte beivras. Men vi kommer nog inte ifrån att brott rent generellt måste få tydliga konsekvenser och leda till långa fängelsestraff. Att vi i Sverige haft en inställning om att inkapaciterande straff ska användas så lite som möjligt är den enskilt viktigaste faktorn som förklarar brottsvågen. Vi behöver inte gå lika långt som i Texas, men vi behöver skärpa straffen betydligt - och vi måste öka upptäcktsrisken.

• 2008
• 2009
• 2010
• 2011
• 2012
• 2013
• 2014
• 2015
• 2016
• 2017
• 2018
• 2019

Bläddra bland äldre blogginlägg.