Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 22 September, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. Pensionärerna har i själva verket gjort ett riktigt klipp i och med pensionsreformen 1995, deras pensioner består till stor del av skattepengar - och då avser jag inte garantipensionen eller äldreförsörjningsstödet, som även formellt betalas via statsbudgeten, utan inkomstpensionen.

Men för att förstå hur det gick till måste man veta hur de fiktiva tillgångarna i pensionssystemet räknas upp. Eftersom systemet inte är fonderat sker det varje år en fiktiv uppräkning som motsvarar inkomstindex. Den samlade pensionsskulden till blivande pensionärer uppgår i dag till drygt 14 000 miljarder.

Om vi tänker tanken att vi avskaffar pensionssystemet och låter dagens pensionärer spara själva till sin pension, vilken avkastning skulle de kunna uppnå på marknaden? Jag tror att pensionärerna förväntar sig att staten hanterar pengarna ansvarsfullt - vilket i ekonomiska termer innebär att man placerar i riskfria tillgångar. Vanligast är då statsobligationer.

I dag lämnar en tioårig statsobligation -0,25 procent i avkastning per år. På tio år blir det minus 2,5 procent. Vad får då en pensionär, vars tillgångar förräntas i enlighet med det av staten bestämda inkomstindex? De senaste fem åren har inkomstindex stigit med 15 procent. Om indexet fortsätter att stiga i samma takt framöver kommer avkastningen på tio år att bli 30 procent nominellt.

Det finns ingen annan riskfri investering som ger en avkastning ens i närheten av den nivån. Skillnaden mellan att investera i statsobligationer och att betala in sin pensionsavgift är drygt trettio procentenheter i nominell avkastning.

Det här var givetvis ingen förutsedd effekt när pensionssystemet konstruerades 1995. Ni förstår säkert att skillnaden mellan minus 2,5 procents avkastning och 30 procents avkastning på 14 000 miljarder är helt enorm. I det ena fallet har pensionärerna fått betala 350 miljarder, i det andra fallet har pensionärerna fått ut 4200 miljarder extra - en summa inte långt från Sveriges samlade BNP.

De flesta av oss är blivande pensionärer och om skillnaden i avkastning mellan marknaden och den fiktiva pensionsfonden håller i sig kan vi se fram emot att staten löpande för över resurser från skattebetalarna (varav en del är pensionärer) till blivande och befintliga pensionärer. En stor del av pengarna är rundgång och vem som i på slutet tjänar på karusellen beror på utvecklingen av räntan på marknaden för statsobligationer jämfört med inkomstindex.

Skulle skillnaden i avkastning långsiktigt uppgå till två procentenheter per år och den genomsnittliga intjänandetiden justerat för värdetillväxt är 25 år kommer 40 procent av pensionerna bestå av skatter från nu arbetande och 60 procent av egna medel. Det får regeringens satsningar på pensionärerna att blekna. Man kan också fundera över hur stor pensionsavgiften skulle behöva vara för att täcka upp för de pengar som staten tvingas skjuta till på grund av systemets konstruktion - alltså att det är ofonderat. Man hamnar då på 30,8 procent, givet antagandena ovan.

Man kan säkert räkna på olika sätt och göra olika antaganden om var pensionärerna skulle ha placerat sina pengar om de själva hade förvaltat resurserna. Faktum kvarstår - det är omöjligt att slå inkomstindex om man inte investerar i Bitcoin eller någon annan oerhört volatil och riskfylld tillgång. Med ett fonderat system där pengarna investerats i statsobligationer skulle svenska pensionärer haft en betydligt sämre standard. Det nya pensionssystemet blev därför ett jätteklipp för både dagens och morgondagens pensionärer.

Om skillnaden mellan inkomstindex och räntan på statsobligationer *inte* håller i sig är det medelålders och yngre äldre som är vinnare. Dels de som är tillräckligt unga för att ha merparten av sín pension från det nya pensionssystemet, dels de som är tillräckligt gamla för att ha varit med om guldåren när inkomstindex gav en överavkastning på flera procentenheter.

Följ mig på Twitter

Det enklaste sättet att få regelbundna uppdateringar från Den hälsosamme ekonomisten

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Nov

Dec

Bläddra bland äldre blogginlägg.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism