Det var ekonomin

Donald Trumps jordskredsseger i presidentvalet förvånar oss. De svenska mediernas spegling av USA har fått oss tro att kulturkriget var avgörande. Eller möjligen invandringen. 

Statistiken talar ett annat språk. De två frågor som väljarna brydde sig mest om är ekonomi och demokrati. För oss här i Sverige ter det sig absurt att väljarna röstar - eller tror sig rösta - om demokratin. Men i en amerikansk kontext handlar det om systemet och respekten för de demokratiska spelreglerna.

Trumps uppenbara förakt för regler låg honom sannolikt i fatet. Annars skulle han ha vunnit med en ännu större majoritet.

Det som avgjorde tycks dock ha varit ekonomin. De som valde Trump brydde sig mer om ekonomin än andra väljare.

Inte så konstigt, när vi ser till vad som hände med ekonomin under Joe Bidens fyra år. Den fattigaste tredjedelen av befolkningen i USA har inte upplevt sin ekonomiska situation som så dålig sedan finanskrisen 2008. Innan dess hittar vi bottennoteringar 1990 och 1982. Historiskt dåliga siffror, med andra ord.

Detta har över huvud taget inte rapporterats i svenska medier och därför kommer Donald Trumps seger som en fullständig överraskning. I Sverige förklarar vi segern med kulturkrig, polarisering och allmänt vansinne.

Men kanske är förklaringen betydligt enklare. Väljarna trodde att Donald Trump skulle kunna göra deras situation bättre. I Europa hade svaret blivit olika vänsterrörelser, gula västarna eller möjligen en progressiv socialdemokrat. I USA blir svaret "Donald Trump".

Absurt. För som jag tidigare påpekat kommer Trump inte att kunna göra situationen för arbetarväljarna bättre. Tvärtom - det kommer antagligen att bli allt värre i takt med att räntorna stiger. De rika blir rikare och de fattiga får allt svårare att få ekonomin att gå runt.

Väljarna väljer dock inte på basis av rationella kalkyler, utan baserat på frågan om de "... fått det bättre eller sämre under de gångna fyra åren". Fakta är att de fått det sämre. Speciellt väljare utan högskoleutbildning, en grupp som i särskilt stor utsträckning röstade republikanskt.

Segern sår därför fröet till besvikelse, när löftena inte kan infrias. USA:s budgetunderskott prognosticeras till åtta procent nästa år. Statsskulden väntas stiga till närmare 200 procent av BNP år 2050 om inget radikalt görs.

Något kommer att gå sönder långt innan dess. Och vi får hoppas att väljarnas svar i framtiden inte blir ännu mer extremt än deras svar denna gång.