Den hälsosamme ekonomisten

Vad är Basel III?

För läsare av bloggen kanske vissa termer känns obekanta. Tänkte därför förklara vissa begrepp som ofta används. Först ut är Basel III - den internationella överenskommelse som styr minimikrav på kapital i banker. Tabellen nedan sammanfattar kraven enligt det gamla systemet - Basel II - och det nya systemet - Basel III. Så vad menas med dessa nivåer?

Krav (procent) Basel II Basel III
Mimiminivå för samlat kapital i förhållande till riskvägda tillgångar 8 10,5
Miniminivå för eget kapital i förhållande till riskvägda tillgångar 2 4,5 till 7,0
Tier I kapital i förhållande till riskvägda tillgångar 4 6
Tier I kärnkapital i förhållande till riskvägda tillgångar 2 5
Kapitalbuffert i förhållande till riskvägda tillgångar inget krav 2,5
Hävstång inget krav 3
Kontracyklisk buffert inget krav 0 till 2,5 procent
Miniminivå likvida tillgångar inget krav Ej bestämt
Miniminivå för stabil finansiering inget krav Ej bestämt

För att förstå det måste vi även förklara termen "riskvägda tillgångar". Det är bankens tillgångar (utlåning) i relation till risken för tillgångarna. Bolån betraktas exempelvis som väldigt säkra. Det innebär att deras riskvikt i normalfallet är 15 procent. Om vi tar miniminivån för samlat kapital innebär det alltså att banken måste ha ett eget kapital som uppgår till 0,15 multiplicerat med 10,5 procent - alltså 1,58 procent.

Om aktiekapitalet i banken är 100 miljoner kronor kan den alltså låna ut 6,35 miljarder kronor till husköpare. Hur får banken tag på dessa pengar då? Enkelt, den bara skriver ner siffrorna i en databas och rapporterar till berörda myndigheter att den lånat ut 6,35 miljarder. Svårare än så är det inte om man har oktroj (tillstånd för att bedriva bankverksamhet). Men skulle jag göra samma sak (i mindre skala) skulle polisen komma och knacka på dörren rätt snabbt och anklaga mig för pyramidspel.

Det finns enkelt uttryckt två typer av krav som Basel III ställer på banker. Den ena typen av krav är likviditetskrav, den andra typen är kapitalkrav. Efter incidenten med Lehman Brothers har kraven på likviditet stegrats betydligt. Ett problem med svenska banker är att de i stor utsträckning förlitar sig på utlandet. Svenska banker har mindre än 40 procent av sin inlåning från sparare - bland annat beroende på att svenska sparare i allt större utsträckning sparar i fonder och aktier. Av bankernas finansiering på 8 000 miljarder är bara 3 000 miljarder kundinlåning.

Det innebär att våra banker har tvingats försöka hitta andra sätt att skaffa kapital. Men finansiering i utländsk valuta är svårhanterligt om marknaden fryser. Om bankerna inte råkar ha reserver i just den valuta som det handlar om får man problem. Riksbanken har nyligen skickat ett brev till bankerna där de uppmanas att ta höjd för en krasch på bostadsmarknaden.

Ett alternativ till finansiering via banksystemet är värdepapperisering av bolånen. Det innebär att banken i stället för att föra upp lånen på sin balansräkning emitterar ett värdepapper vars värde kvalitetssäkras av ett ratingsinstitut. Detta kan vara ett alternativ om banken inte finner det lämpligt att låna ut till bostäder - till exempel om likviditetskrav gör det mer lönsamt att låna ut till mer riskfyllda projekt.

Rent generellt finns goda skäl att stärka kraven på bankerna. Men samtidigt tror jag att man bör begränsa möjligheten att ta låntagarna som pant - det får räcka med själva bostaden. Detta skulle kunna förhindra att lånen värdepapperiseras då risken förmodligen skulle bli alltför hög nu när kreditvärderingsinstituten skärpt till sina rutiner.

Vad innebär Baselrestriktionerna för svenska banker? Kapitalrestriktionerna lär inte ha någon som helst betydelse, däremot kan likviditetsrestriktionerna bita rejält. Detta ger i kombination med minusränta en situation där bankerna faktiskt inte kan gå med vinst på att låna ut till bolånekunder.

Räknar vi baklänges vet vi att bankerna måste ha en avkastning på eget kapital som uppgår till 12 procent. Med en bolåneränta på 1,8 procent och en administrationskostnad på 0,5 procent har vi i bästa fall en procents avkastning. Då måste banken ha en hävstång på minst 12 gånger för att uppnå tillräcklig lönsamhet. Det går sannolikt att uppnå om räntan på reserver hos Riksbanken är noll procent.

Men dessutom har Riksbanken infört en procents minusränta. Det gör att banken även måste betala en procent i förvaltningsavgift till Riksbanken - eller bygga riktigt stora bankvalv för att förvara kontanter. Vilket intressant nog gör att bankerna lika gärna kan sluta låna ut pengar nu.

Och det är vad dom kommer att göra. Så ta skydd, nu dyker bomarknaden.

Kommentarer