Den hälsosamme ekonomisten

Producera barnen där det är billigast

Har tidigare påpekat att medelhavsländerna behöver ett stort befolkningstillskott. Med en fertilitet som ligger runt 1,3 kommer dessa länder annars att krympa påtagligt. Det jag inte tog upp i det inlägget var att även Tyskland har en väldigt låg fertilitet. Av diagrammet till höger framgår att Tyskland har ett av lägsta fertilitetstalen i EU och faktiskt i hela världen. Hur påverkar det landets beslut att frångå Dublinförordningen och ta emot hundratusentals flyktingar? Fokus har satts på Tysklands historiska erfarenheter av nazism och rasism, men en alternativ förklaring till landets öppenhet skulle kunna vara de demografiska utmaningar som man står inför.

Någon egentlig kris i befolkningsfrågan råder det inte - i alla fall inte på kort sikt - men det står helt klart att den demografiska utmaningen kan vara en bakgrund till landets politik.

Vi noterar att Storbritannien har högre fertilitet än Tyskland. Detta beror knappast på skillnader i familjepolitik, utan snarast att man redan har assimilerat grupper som från början har en högre nativitet. Denna förklaring är också applicerbar på USA och möjligen Frankrike.

Hur ska vi då förklara att länder som Sverige, Norge och Danmark har relativt hög fertilitet? Ja, i dessa fall handlar det uppenbart om kraftiga subventioner av barnafödande. De nordiska länderna har väldigt speciella socialförsäkringssystem och skulle sannolikt annars ligga på tyska fertilitetsnivåer eller ännu lägre. Invandringen gör antagligen också sitt till för att på marginalen höja födelsetalen.

Men rent generellt - siffrorna är extremt låga. Och som vi ser är fallet ännu mer drastiskt i länder som i huvudsak är muslimska - som Turkiet. Utvecklingen har inte speciellt mycket med religion att göra, utan snarare med samhällsstrukturen. Barn är inte längre ekonomiskt nödvändiga - utan snarare en rätt stor kostnad. Den stora kostnaden är tiden som läggs på att uppfostra barnen tills de kan försörja sig själva. Denna kostad uppgår - i termer av förlorad arbetsinkomst - till miljonbelopp per barn.

Detta är den ena sidan av saken. Den andra är att det i relativa termer är extremt billigt att ha barn i fattiga länder. Barnen kan hjälpa till med enklare sysslor och kommer när de blivit vuxna att utgöra ett slags socialförsäkring för föräldrarna. Detta är absolut nödvändigt i länder som saknar äldreomsorg. Redan Adam Smith påpekade:

"But though North America is not yet so rich as England, it is much more thriving, and advancing with much greater rapidity to the further acquisition of riches. The most decisive mark of the prosperity of any country is the increase of the number of its inhabitants. In Great Britain, and most other European countries, they are not supposed to double in less than five hundred years. In the British colonies in North America, it has been found that they double in twenty or five-and-twenty years. Nor in the present times is this increase principally owing to the continual importation of new inhabitants, but to the great multiplication of the species. Those who live to old age, it is said, frequently see there from fifty to a hundred, and sometimes many more, descendants from their own body. Labour is there so well rewarded, that a numerous family of children, instead of being a burden, is a source of opulence and prosperity to the parents. The labour of each child, before it can leave their house, is computed to be worth a hundred pounds clear gain to them. A young widow with four or five young children, who, among the middling or inferior ranks of people in Europe, would have so little chance for a second husband, is there frequently courted as a sort of fortune. The value of children is the greatest of all encouragements to marriage. We cannot, therefore, wonder that the people in North America should generally marry very young. Notwithstanding the great increase occasioned by such early marriages, there is a continual complaint of the scarcity of hands in North America. The demand for labourers, the funds destined for maintaining them increase, it seems, still faster than they can find labourers to employ."

Restriktionerna för migration till EU förhindrar en naturlig anpassning av barnproduktionen till de olika ländernas komparativa fördelar. I många länder utanför EU är det relativt billigt att uppfostra barn, medan det i de flesta EU-länder är extremt dyrt - då föräldrarna i stället skulle kunna arbeta som högproduktiva ingenjörer eller PR-konsulter i stället för att byta blöjor.

Den stora skillnaden mellan Adam Smiths värld och vår är att det också är relativt lätt att flytta barnen när de väl börjar bli vuxna. Man kan alltså låta barnen växa upp i fattiga länder och sedan transportera dem till rikare länder när de väl kan börja arbeta. Även utbildningen är billigare i exempelvis Indien, om än inte genomsnittligen av samma kvalitet. Men med tanke på hur den svenska skolan har utvecklats är det osäkert om den skillnaden kommer att bestå. Snarare kan det komma att vara en fördel att inte ha vuxit upp i Sverige.

Den sista invändningen, som jag tror många har, är att det finns ett sentimentalt värde i att ha egna barn. Emellertid ser vi att banden mellan generationerna luckras upp och skillnaden mellan egna barn och någon annans kommer i längden att suddas ut. Alva Myrdal noterade redan på sin tid att barnuppfostran borde professionaliseras och avpersonifieras, även om det fortfarande kan finnas utrymme för sinnessvaga och indolenta individer att ha egna barn.

Jo, sedan finns det alltjämt kvasirasister som tror att det genetiska ursprunget har betydelse. Det är också en av de missuppfattningar som fortfarande florerar bland personer som inte har förstått hur begränsat det mänskliga genomet i själva verket är. Hela mänsklighetens arvsmassa - och då menar jag verkligen alla genuppsättningar för alla människor i världen - kan i dag få plats i en serverhall i Karolinska institutets källare.

Tekniken för att framställa barn med vilka genkombinationer som helst och med vilka hypotetiska föräldrar som helst kommer att finnas tillgänglig inom tio år. Nästa steg är att simulera barn och att därefter välja de genuppsättningar som passar bäst för varje tänkt individ. Rasism är för grottmänniskor och SDU:are - i framtiden kommer vi att syssla med genoptimering.

Ni som tror att detta inte kommer att inträffa - tänk om. Historiskt har ekonomiska krafter alltid varit starkare än sociala normer och konventioner. Våra värderingar kommer att förändras i takt med att tekniken utvecklas - en dag blir vi sexuellt upphetsade av provrör och projekt som LifeGene, snarare än av nakna exemplar av det motsatta eller egna könet. Och vi kommer att se tillbaka på dagens migrationsdiskussioner på samma sätt som dagens moderna människor med förakt ser på föreställningar om att människans värde sitter i hens hudfärg eller nationella bakgrund.

Kommentarer