Är det lönsammare att importera barn än att föda upp egna?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 28 August, 2015

Diskussionen om kostnaderna för flyktingmottagandet är i bästa fall fragmentarisk, i värsta fall osaklig och infekterad. Försöken att få vettiga svar på ens de enklaste av frågor ter sig fruktlösa. Så det är dags att reda ut några saker.

För det första, vad är en samhällsekonomisk kalkyl? Jo, en samhällsekonomisk kalkyl är en beräkning av värdet av det som produceras och konsumeras i ett land. Oftast handlar det om ett enskilt land, men i vissa fall tas hela världen med. Jag kommer här att utgå från nationen Sverige.

Samhällsekonomiska kostnader brukar i regel ta sin utgångspunkt i kostnaden för att producera något. Och den viktigaste produktionsfaktorn är arbetskraft. Om jag lägger en timme på att laga ett tak är den samhällsekonomiska kostnaden för taklagandet min bruttolön inklusive lönekostnadspålägg - alltså vad någon annan är beredd att betala för min taklagning.

Däremot, om staten tvingar mig att överföra hundra kronor till Pelle Persson för att han är arbetslös så är detta inte någon samhällsekonomisk kostnad. Varför inte? Jo, min inkomstförlust motsvarar precis Pelle Perssons vinst och våra inkomstförändringar tar ut varandra.

För det andra, vad är alternativkostnad? Jo, det kan vara skillnaden mellan att anlita Pelle Persson, som är takläggare, i stället för mig. Eftersom han utför arbetet på en tredjedel av den tid som det tar för mig och till samma lön är alternativkostnaden lägre än om jag skulle göra jobbet. Att jag blir arbetslös spelar inte så stor roll, då Pelle tjänar det som jag förlorar. Det som har betydelse är att jobbet blir gjort på betydligt kortare tid.

Begreppen samhällsekonomisk kostnad och alternativkostnad hänger ihop. För att den samhällsekonomiska kostnaden ska bli så låg som möjligt bör resurserna användas effektivt. Då är det bättre att jag skriver en rapport om sjukvårdens ersättningssystem och att Pelle lägger tak, snarare än tvärtom.

Ibland ger skatter och bidrag upphov till snedvridande effekter. Om Pelle är väldigt högt beskattad, och det är mitt tak som ska läggas om, kanske jag trots allt väljer att göra jobbet själv. Men tyvärr ger detta upphov till en samhällsekonomisk förlust. På samma sätt kan bidrag leda till att kostnaden för olika alternativ förvrängs och att det blir lönsamt för Pelle att leva på bidrag i stället för att lägga om mitt tak.

När man räknar på samhällsekonomiska kostnader gäller det därför att hålla tungan rätt i mun. Vissa saker ser ut som kostnader, men är i själva verket bara transfereringar. När det rapporteras om att kostnaderna för sjukförsäkringen stiger gäller rapporteringen oftast inte den samhällsekonomiska kostnaden, utan kostnaden för staten. Den verkliga kostnaden för att sjukfrånvaron stiger är i stället värdet av det produktionsbortfall som följer av att de sjukskrivna inte arbetar - och den är ofta betydligt högre än den rena sjukpenningkostnaden.

Så, då är vi redo att ta oss an ämnet för den här bloggposten: Är det lönsammare att importera barn än att föda upp egna?

Men först några antaganden: Vi jämför två alternativ. Alternativ 1 är att familjen Svensson föder upp ett barn, Anna, som sedermera tar studenten och vid 25 års ålder får ett, för personer födda i Sverige, genomsnittligt jobb i en genomsnittlig bransch. Alternativ 2 är att Jasmin kommer som ensamkommande flyktingbarn vid 17,9 års ålder. Det går ungefär så bra för Jasmin som det genomsnittligen går för ensamkommande flyktingbarn. Detta innebär att hon efter en tid tjänar hälften så mycket som Anna.

Ytterligare några antaganden behövs. Den offentliga konsumtionen är 35 procent av BNP och transfereringarna 30 procent av BNP. BNP, alltså Bruttonationalprodukten, uppgår till 3 000 miljarder kronor om året. Det innebär att den offentliga konsumtionen är 1 000 miljarder - en summa som för enkelhets skull antas fördelad jämnt över hela befolkningen.

Men redan här ser vi en skillnad mellan Anna och Jasmin. Anna går i skolan i 25 år och utnyttjar många av de välfärdstjänster som det svenska samhället erbjuder. Hennes föräldrar tvingas dessutom dra ner på sin arbetstid under några år när Anna är liten. Att föräldrarna får föräldrapenning är ingen samhällsekonomisk kostnad. Men att de avstår från att arbeta under tiden som föräldrapenningen betalas ut är en förhållandevis stor kostnad.

Hur mycket pengar kan det röra sig om? Tja, förskola kostar 80 000 kronor per år i genomsnitt. Skolan kostar något mindre. Men den stora kostnaden är att Annas pappa väljer att arbeta deltid under åren då hon är liten. Detta kostar - tillsammans med föräldraledigheten - motsvarande fem års uteblivna arbetsinsatser. Och eftersom arbetsgivaren hade varit beredd att betala 800 000 kronor årligen för hans insatser om han jobbat heltid är den samhällsekonomiska kostnaden fyra miljoner kronor.

Till detta kommer värdet av de arbetsinsatser som skolpersonalen och dagispersonalen gör för Anna. Det handlar lågt räknat om 70 000 kronor per år upp till 20 års ålder. Men inte nog med det, sedan går hon på universitet och kostar ytterligare 600 000 kronor för samhället. Totalt har föräldrarna och offentlig sektor därmed lagt ner sex miljoner kronor på Anna.

Jasmins situation är annorlunda. Hon växer upp i Syrien och förlorar båda sina föräldrar i en bombattack. Hon får dock hjälp av en släkting att fly och hamnar efter en lång resa i Sverige. Kommunen som ansvarar för hennes etablering får statlig kompensation för sina insatser som uppgår till 1 900 kronor om dagen under två år (1,8 miljoner kronor). Utöver stödet den första perioden får Jasmin svenskspråkundervisning och möjlighet att gå på Komvux. Totalt kostar stödet till Jasmin 2,8 miljoner kronor och hon klarar sig sedan hyfsat i samhället, trots att hon inte har riktigt de språkkunskaper och den grundutbildning som Anna kunnat ta del av.

Vid 25 års ålder får Jasmin ett deltidsjobb som biträde i en butik och arbetar precis som Anna, som blivit sjuksköterska, till 65 års ålder. Anna tjänar dubbelt så mycket som Jasmin och går sedan i pension. Även Jasmin pensioneras vid 65 och har efter 40 år i Sverige rätt till garantipension.

Jo, vi måste tillägga att både Anna och Jasmin småningom beviljas hemtjänst, för att sedan - när de blir sämre - flytta till särskilt boende. De konsumerar lika mycket stöd från samhället i form av sjukvård och andra offentliga tjänster.

Nu kommer vi till knäckfrågan: Vem är mest samhällsekonomiskt lönsam? Anna eller Jasmin?

Detta kan inte avgöras om vi inte vet hur mycket var och en bidrar till BNP genom sitt arbete. Och det avgörs ytterst av om det är ekonomiskt positivt eller negativt för samhället att de existerar. Detta blir en knivig fråga, eftersom de båda är helt genomsnittliga i sina respektive kategorier. Är det positivt för samhället att Anna föds - rent ekonomiskt?

Ja, det kan man bara svara på om man betänker alternativet - att Anna inte föds och ingen annan heller. Det skulle försätta resten av befolkningen i en besvärlig situation - eftersom alla småningom kommer att ha behov av åldringsvård. Ingen kommer att kunna tillhandahålla den om det inte föds barn eller flyttar in några nya medborgare.

Samma sak gäller Jasmin. Även om hon bidrar något mindre till BNP över sin livstid har samhället (Sverige) också investerat betydligt mindre i hennes uppväxt och utbildning. Å andra sidan konsumerar Jasmin lika mycket äldreomsorg som Anna, vilket gör att skillnaden jämnas ut på slutet. Båda förbrukar under sin tid i Sverige ungefär lika mycket som de tillför.

Det bör noteras att kalkylen förändras drastiskt om det i stället är Jasmins morfar som kommer hit vid 65 års ålder. Han kommer förmodligen inte att delta på arbetsmarknaden, men konsumerar däremot såväl hemtjänst som särskilt boende. Det uppstår därför en nettokostnad. Allra lönsammast är det förmodligen om Trine från Norge kommer hit vid 25 års ålder - som färdigutbildad civilingenjör. Speciellt om hon sedan flyttar hem när hon gått i pension.

Men om vi nu håller oss till grundfrågan - är det bra eller dåligt med befolkningstillväxt, givet våra förutsättningar? Och spelar det egentligen någon roll om det är Anna eller Jasmin som står för befolkningstillväxten - rent ekonomiskt?

Svaret på den första frågan är trots allt att det är bra eller nödvändigt. Befolkningstillväxt ger högre välfärd om inte diskonteringsräntan är extremt hög eller noll. Men sedan beror det på förutsättningarna. Om vi har en diskonteringsränta som är hög kan Jasmin i vissa fall vara att föredra framför Anna, då avkastningen på investeringen kommer snabbare. Med en något lägre diskonteringsränta torde i stället Anna bli mest lönsam - eftersom hon producerar mer och konsumerar lika mycket äldreomsorg som Jasmin på ålderns höst.

Att ta emot ensamkommande flyktingbarn är dyrbart, som många påpekat. Men det finns en plussida som få tänker på - att dom kommer att arbeta i Sverige under många fler år än någon som kommer hit vid 55 års ålder. En person som anländer vid 55 har i bästa fall tio år på sig att tjäna in det sociala stöd som det offentliga gett.

Ekonomi är förstås inte allt. Vi kan också diskutera vem som betalar till vem (transfereringar), hur kulturkonflikter ska hanteras och hur vi ska upptäcka brottslingar i flyktingsströmmen. Men ska vi diskutera ekonomi gäller det att ha begreppen klara för sig. Och tyvärr upplever jag att väldigt få ens har koll på grundläggande koncept som alternativ- och samhällsekonomisk kostnad. Har man inte det är risken stor att felaktiga siffror får fäste i debatten. Det tjänar ingen på, för syftet med att diskutera är att vi småningom ska komma fram till ett bra sätt att hantera våra gemensamma angelägenheter.

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan som Centern och Liberalerna - rent förhandlingsmässigt. Det blir också intressant att se om Miljöpartiet - likt Vänsterpartiet - i så fall försöker …

Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

När kommer den första naturvetenskapliga religionen?

Den hälsosamme ekonomisten

Har lekt med tanken att starta en ny religion, men inte en traditionell sådan utan en religion som är baserad på naturvetenskap. Faktum är att det redan finns flera existerande hypoteser om hur universum är konstruerat - men vi lär inte i närtid få reda på vilken av dessa som är korrekt, om någon. Så varför inte starta en religion som baseras … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism