Är det lönsammare att importera barn än att föda upp egna?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 28 August, 2015

Diskussionen om kostnaderna för flyktingmottagandet är i bästa fall fragmentarisk, i värsta fall osaklig och infekterad. Försöken att få vettiga svar på ens de enklaste av frågor ter sig fruktlösa. Så det är dags att reda ut några saker.

För det första, vad är en samhällsekonomisk kalkyl? Jo, en samhällsekonomisk kalkyl är en beräkning av värdet av det som produceras och konsumeras i ett land. Oftast handlar det om ett enskilt land, men i vissa fall tas hela världen med. Jag kommer här att utgå från nationen Sverige.

Samhällsekonomiska kostnader brukar i regel ta sin utgångspunkt i kostnaden för att producera något. Och den viktigaste produktionsfaktorn är arbetskraft. Om jag lägger en timme på att laga ett tak är den samhällsekonomiska kostnaden för taklagandet min bruttolön inklusive lönekostnadspålägg - alltså vad någon annan är beredd att betala för min taklagning.

Däremot, om staten tvingar mig att överföra hundra kronor till Pelle Persson för att han är arbetslös så är detta inte någon samhällsekonomisk kostnad. Varför inte? Jo, min inkomstförlust motsvarar precis Pelle Perssons vinst och våra inkomstförändringar tar ut varandra.

För det andra, vad är alternativkostnad? Jo, det kan vara skillnaden mellan att anlita Pelle Persson, som är takläggare, i stället för mig. Eftersom han utför arbetet på en tredjedel av den tid som det tar för mig och till samma lön är alternativkostnaden lägre än om jag skulle göra jobbet. Att jag blir arbetslös spelar inte så stor roll, då Pelle tjänar det som jag förlorar. Det som har betydelse är att jobbet blir gjort på betydligt kortare tid.

Begreppen samhällsekonomisk kostnad och alternativkostnad hänger ihop. För att den samhällsekonomiska kostnaden ska bli så låg som möjligt bör resurserna användas effektivt. Då är det bättre att jag skriver en rapport om sjukvårdens ersättningssystem och att Pelle lägger tak, snarare än tvärtom.

Ibland ger skatter och bidrag upphov till snedvridande effekter. Om Pelle är väldigt högt beskattad, och det är mitt tak som ska läggas om, kanske jag trots allt väljer att göra jobbet själv. Men tyvärr ger detta upphov till en samhällsekonomisk förlust. På samma sätt kan bidrag leda till att kostnaden för olika alternativ förvrängs och att det blir lönsamt för Pelle att leva på bidrag i stället för att lägga om mitt tak.

När man räknar på samhällsekonomiska kostnader gäller det därför att hålla tungan rätt i mun. Vissa saker ser ut som kostnader, men är i själva verket bara transfereringar. När det rapporteras om att kostnaderna för sjukförsäkringen stiger gäller rapporteringen oftast inte den samhällsekonomiska kostnaden, utan kostnaden för staten. Den verkliga kostnaden för att sjukfrånvaron stiger är i stället värdet av det produktionsbortfall som följer av att de sjukskrivna inte arbetar - och den är ofta betydligt högre än den rena sjukpenningkostnaden.

Så, då är vi redo att ta oss an ämnet för den här bloggposten: Är det lönsammare att importera barn än att föda upp egna?

Men först några antaganden: Vi jämför två alternativ. Alternativ 1 är att familjen Svensson föder upp ett barn, Anna, som sedermera tar studenten och vid 25 års ålder får ett, för personer födda i Sverige, genomsnittligt jobb i en genomsnittlig bransch. Alternativ 2 är att Jasmin kommer som ensamkommande flyktingbarn vid 17,9 års ålder. Det går ungefär så bra för Jasmin som det genomsnittligen går för ensamkommande flyktingbarn. Detta innebär att hon efter en tid tjänar hälften så mycket som Anna.

Ytterligare några antaganden behövs. Den offentliga konsumtionen är 35 procent av BNP och transfereringarna 30 procent av BNP. BNP, alltså Bruttonationalprodukten, uppgår till 3 000 miljarder kronor om året. Det innebär att den offentliga konsumtionen är 1 000 miljarder - en summa som för enkelhets skull antas fördelad jämnt över hela befolkningen.

Men redan här ser vi en skillnad mellan Anna och Jasmin. Anna går i skolan i 25 år och utnyttjar många av de välfärdstjänster som det svenska samhället erbjuder. Hennes föräldrar tvingas dessutom dra ner på sin arbetstid under några år när Anna är liten. Att föräldrarna får föräldrapenning är ingen samhällsekonomisk kostnad. Men att de avstår från att arbeta under tiden som föräldrapenningen betalas ut är en förhållandevis stor kostnad.

Hur mycket pengar kan det röra sig om? Tja, förskola kostar 80 000 kronor per år i genomsnitt. Skolan kostar något mindre. Men den stora kostnaden är att Annas pappa väljer att arbeta deltid under åren då hon är liten. Detta kostar - tillsammans med föräldraledigheten - motsvarande fem års uteblivna arbetsinsatser. Och eftersom arbetsgivaren hade varit beredd att betala 800 000 kronor årligen för hans insatser om han jobbat heltid är den samhällsekonomiska kostnaden fyra miljoner kronor.

Till detta kommer värdet av de arbetsinsatser som skolpersonalen och dagispersonalen gör för Anna. Det handlar lågt räknat om 70 000 kronor per år upp till 20 års ålder. Men inte nog med det, sedan går hon på universitet och kostar ytterligare 600 000 kronor för samhället. Totalt har föräldrarna och offentlig sektor därmed lagt ner sex miljoner kronor på Anna.

Jasmins situation är annorlunda. Hon växer upp i Syrien och förlorar båda sina föräldrar i en bombattack. Hon får dock hjälp av en släkting att fly och hamnar efter en lång resa i Sverige. Kommunen som ansvarar för hennes etablering får statlig kompensation för sina insatser som uppgår till 1 900 kronor om dagen under två år (1,8 miljoner kronor). Utöver stödet den första perioden får Jasmin svenskspråkundervisning och möjlighet att gå på Komvux. Totalt kostar stödet till Jasmin 2,8 miljoner kronor och hon klarar sig sedan hyfsat i samhället, trots att hon inte har riktigt de språkkunskaper och den grundutbildning som Anna kunnat ta del av.

Vid 25 års ålder får Jasmin ett deltidsjobb som biträde i en butik och arbetar precis som Anna, som blivit sjuksköterska, till 65 års ålder. Anna tjänar dubbelt så mycket som Jasmin och går sedan i pension. Även Jasmin pensioneras vid 65 och har efter 40 år i Sverige rätt till garantipension.

Jo, vi måste tillägga att både Anna och Jasmin småningom beviljas hemtjänst, för att sedan - när de blir sämre - flytta till särskilt boende. De konsumerar lika mycket stöd från samhället i form av sjukvård och andra offentliga tjänster.

Nu kommer vi till knäckfrågan: Vem är mest samhällsekonomiskt lönsam? Anna eller Jasmin?

Detta kan inte avgöras om vi inte vet hur mycket var och en bidrar till BNP genom sitt arbete. Och det avgörs ytterst av om det är ekonomiskt positivt eller negativt för samhället att de existerar. Detta blir en knivig fråga, eftersom de båda är helt genomsnittliga i sina respektive kategorier. Är det positivt för samhället att Anna föds - rent ekonomiskt?

Ja, det kan man bara svara på om man betänker alternativet - att Anna inte föds och ingen annan heller. Det skulle försätta resten av befolkningen i en besvärlig situation - eftersom alla småningom kommer att ha behov av åldringsvård. Ingen kommer att kunna tillhandahålla den om det inte föds barn eller flyttar in några nya medborgare.

Samma sak gäller Jasmin. Även om hon bidrar något mindre till BNP över sin livstid har samhället (Sverige) också investerat betydligt mindre i hennes uppväxt och utbildning. Å andra sidan konsumerar Jasmin lika mycket äldreomsorg som Anna, vilket gör att skillnaden jämnas ut på slutet. Båda förbrukar under sin tid i Sverige ungefär lika mycket som de tillför.

Det bör noteras att kalkylen förändras drastiskt om det i stället är Jasmins morfar som kommer hit vid 65 års ålder. Han kommer förmodligen inte att delta på arbetsmarknaden, men konsumerar däremot såväl hemtjänst som särskilt boende. Det uppstår därför en nettokostnad. Allra lönsammast är det förmodligen om Trine från Norge kommer hit vid 25 års ålder - som färdigutbildad civilingenjör. Speciellt om hon sedan flyttar hem när hon gått i pension.

Men om vi nu håller oss till grundfrågan - är det bra eller dåligt med befolkningstillväxt, givet våra förutsättningar? Och spelar det egentligen någon roll om det är Anna eller Jasmin som står för befolkningstillväxten - rent ekonomiskt?

Svaret på den första frågan är trots allt att det är bra eller nödvändigt. Befolkningstillväxt ger högre välfärd om inte diskonteringsräntan är extremt hög eller noll. Men sedan beror det på förutsättningarna. Om vi har en diskonteringsränta som är hög kan Jasmin i vissa fall vara att föredra framför Anna, då avkastningen på investeringen kommer snabbare. Med en något lägre diskonteringsränta torde i stället Anna bli mest lönsam - eftersom hon producerar mer och konsumerar lika mycket äldreomsorg som Jasmin på ålderns höst.

Att ta emot ensamkommande flyktingbarn är dyrbart, som många påpekat. Men det finns en plussida som få tänker på - att dom kommer att arbeta i Sverige under många fler år än någon som kommer hit vid 55 års ålder. En person som anländer vid 55 har i bästa fall tio år på sig att tjäna in det sociala stöd som det offentliga gett.

Ekonomi är förstås inte allt. Vi kan också diskutera vem som betalar till vem (transfereringar), hur kulturkonflikter ska hanteras och hur vi ska upptäcka brottslingar i flyktingsströmmen. Men ska vi diskutera ekonomi gäller det att ha begreppen klara för sig. Och tyvärr upplever jag att väldigt få ens har koll på grundläggande koncept som alternativ- och samhällsekonomisk kostnad. Har man inte det är risken stor att felaktiga siffror får fäste i debatten. Det tjänar ingen på, för syftet med att diskutera är att vi småningom ska komma fram till ett bra sätt att hantera våra gemensamma angelägenheter.

Följ Coronavirusets spridning på karta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Oroväckande uppgifter från experter på epidemiologi angående det nya viruset som sprids i Kina . På John-Hopkinsuniversitetet har man tagit fram en karta där det går att följa epidemins spridning . Andra forskare har uppskattat spridningsbenägenheten (R0) till 2,6, vilket innebär att varje smittad person smittar 2,6 andra . Det som kan tyckas - och beskrevs - som panikartade åtgärder i Kina kan därför mycket väl vara befogat. Virus har alltid varit ett betydande hot för människan, …

Läs mer!

Google startar söktjänst för data

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google startar nu en söktjänst för data. Jag har inte en aning om vad man kan hitta där, men det är nog en hel del. Det första som borde läggas ut är definitionen av svenska postnummerområden. Som jag skrivit tidigare har det riskkapitalägda företaget Postnummerservice monopol på att leverera informationen om postnummer, vilket är helt absurt. Naturligtvis bör Postnord se till att denna viktiga infrastruktur finns tillgänglig gratis - kostnaden kan rimligen inte vara större än intäkterna …

Läs mer!

Nästa person till hackning

Den hälsosamme ekonomisten

Omdömeslösheten hos Saudiarabiens ledare Mohammad bin Salman tycks betydande. Först köpte han spionprogramvara från det israeliska företaget NSO Group . Denna använde han för att - personligen - infektera mobiltelefonen för Jeff Bezos - företaget Amazons ägare. Man kan dock notera att Bezos kom billigt undan - det var bara telefonen … Läs mer!

Så kommer dagens arbetsplatser att försvinna

Den hälsosamme ekonomisten

När jag fick syn på Microsofts nya arbetsverktyg för att analysera hur medarbetarnas arbetstid används insåg jag plötsligt hur det kommer att gå till när dagens arbetsplatser försvinner. Nej, jag pratar då inte om arbeten som hemtjänstpersonal, bussförare eller montörer - utan om de fria administrativa arbetena. Min spaning är att det inte … Läs mer!

LO:s kampanjfilmer blir allt märkligare

Den hälsosamme ekonomisten

Såg LO:s senaste reklamfilm på Twitter och får konstatera att det är något av det mer märkliga jag sett. Mörka moln och referenser till politiker som dagens unga antagligen inte känner igen. Vad vill man säga? Om det började så här, hur ska det då sluta? Det är dags att ta tillbaka jämlikheten. pic.twitter.com/vyumntztmT — LO … Läs mer!

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag … Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska … Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism