Den hälsosamme ekonomisten

Covid-19 sprider sig fortfarande bara i tätbebyggda trakter

I maj analyserade jag hur Covid-19 spreds i USA. Det visade sig att viruset i princip bara sprids i områden där befolkningstätheten är större än 2000 invånare per kvadratkilometer. Det var sju gånger så många smittade i counties med mer än 4000 invånare per kvadratkilometer jämfört med counties med mellan 500 och 2000 invånare per kvadratkilometer.

Tänkte att jag skulle följa upp denna analys nu tre månader senare. Det skulle ju ha kunnat vara så att viruset först spreds i storstäder, men att mindre tätbefolkade trakter med tiden också blir nedsmittade.

Men så tycks det inte vara. Skillnaden mellan counties med 500-2000 invånare/km2 och områden med fler än 4000 invånare/km2 är nu ett till fem. Glesbygden har hämtat igen lite, men orsaken är sannolikt att några blir smittade i mer tätbefolkade trakter och tar med sig smittan hem till sina hemtrakter.

Det finns undantag. På några arbetsplatser och turistorter med goda förutsättningar för spridning av viruset ser vi utbrott - trots låg befolkningstäthet. Med det är som sagt undantag.

Så, om detta är så uppenbart i USA, varför ser vi inte samma tydliga mönster mellan länderna i världen eller i Europa? Jo, det finns ett samband mellan befolkningstäthet och spridning även i Europa, men det finns också en stor variation som tycks bero på andra faktorer.

Min förklaring till det är att många europeiska länder lyckades pressa ner spridningen med policyåtgärder så att Covid-19 inte ens spreds i tätbefolkade delar av landet. Det kanske bästa exemplet på det är Tyskland som jag ser som mönsterlandet för virusbekämpning. Tyskland har en förbundskansler som är forskare och som kan tänka i abstrakta banor. Man har en chefspilot, Christian Drosten, som hade en god känsla för vad som behövde göras.

Dessutom - Tyskland tillverkar de maskiner som används för att göra PCR-tester och hade god tillgång till testkapacitet. Jag skulle gå så långt som att säga att Tyskland kan vara det enda europeiska land som gjorde ett riktigt bra jobb. I övrigt kan skillnaderna mycket väl bero på att man hade tur och/eller att viruset hade rätt dåliga förutsättningar att spridas till att börja med.

I den andra änden finns Sverige där jag tror att policy också spelade roll, fast i den andra riktningen. En uppsats från världsbanken pekar på vikten av reserestriktioner för att stoppa viruset. Sverige genomförde aldrig några restriktioner på egen hand - men vi drog nytta av att andra länder stängde gränserna. Den långsamma hanteringen i början är den absolut viktigaste förklaringen till att Sverige - trots låg befolkningstäthet - fick många smittade och döda i Covid-19. Och hade det bara hängt på oss hade det dröjt ännu längre innan restriktioner införts. Då hade det gått ännu värre.

Det skulle vara intressant att se hur andelen döda i olika regioner i Europa fördelar sig. Jag är övertygad om att vi kommer att se samma resultat som för USA om vi studerar sambandet mellan befolkningstäthet och andel smittade i Europa.

Kommentarer