Gränsen för spridning av Covid - 2000 inv/kvadratkm

Har uppdaterat siffrorna från USA över spridningen av Covid-19. Den här gången delade jag upp alla counties i klasser beroende på hur många invånare det lever per kvadratkilometer (se figuren ovan). Det visar sig att viruset enbart tycks sprida sig i counties där det bor fler än 2000 invånare per kvadratkilometer.

Intressant nog ser vi samma mönster i Sverige. Stockholm har drygt 4000 invånare per kvadratkilometer, i övriga kommuner ligger befolkningstätheten lägre än 2000. Vi har heller inte sett någon stor spridning utanför Stockholm.

Det är också intressant att man för tätbefolkade counties ser den klassiska S-formade kurvan, som kan bero på att tillräckligt många blivit smittade för att flockimmunitet ska uppstå. Man kan notera att kurvan planar ut ungefär när två promille av befolkningen har avlidit.

Vi ser också att tillväxttakten tycks ha varit extremt hög i de mest tätbefolkade regionerna - som mest fördubblades antalet smittade på två dagar. Det antyder ett R-värde på mer än fyra, om serial interval för Covid-19 är sex dagar.

Man funderar på vad som orsakat denna extrema spridning. Kan det ha varit trängsel i tunnelbanan? Svårt att tro att det sprider sig så snabbt bara genom ordinärt socialt umgänge, för förr eller senare når man ju gränsen för umgängeskretsen - och det här tycks ju bara ha fortsatt.

Hur som helst verkar befolkningstäthet vara en nödvändig faktor för spridning av viruset. Det är dock inte en tillräcklig faktor. I Köpenhamn, med större täthet än Stockholm, har viruset inte fått fäste. Man kan fråga sig varför? Social distansering är nog en viktig faktor.

Sannolikt fungerade den sociala distanseringen både i Köpenhamn och Stockholm. Skillnaden är att Stockholm startade något senare än Köpenhamn och fick därför fler döda. Dock inte i närheten av New York. Min gissning är att Stockholm i dag har runt 15 procent som varit smittade - immunitetstesterna lär visa hur det förhåller sig med den saken.