Är de ensamma mammorna fattigare?
I dagens Aftonbladet skriver Ulla Andersson att de ensamma mammorna har blivit fler. Enligt en undersökning beställd av Riksdagens utredningstjänst (RUT) har antalet fattiga ensamma mammor ökat kraftigt under Allians för Sveriges tid vid makten.
Har tidigare skrivit att detta förmodligen till stor del beror på att gränsen för vad som betraktas som fattigdom i Sverige har förskjutits uppåt. Och i dag hittade jag en undersökning som visar att detta mycket riktigt är förklaringen.
Figuren visar utvecklingen för medianen av den reala disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för personer i olika hushållstyper. Notera hur stor inkomstökningen är just mellan åren 2006 och 2007. Av alla grupper är det ensamstående med barn som fått den största ökningen.
Nåväl, detta bevisar väl inget i sig. Frågan var ju om det är fler ensamstående mammor med barn som är fattiga. Och då kan det vara intressant att se om det är fattigdomsgränsen i sig som förändrats eller om det faktiskt är fler som blivit fattiga.
För att utröna detta kan man hålla fattigdomsgränsen konstant genom att bara räkna upp denna med inflationen. Och då framträder en helt annan bild av utvecklingen.
Antalet fattiga ligger i absoluta termer konstant runt åtta procent. Den påstådda ökningen under den här mandatperioden förbyts till och med i en liten minskning. Att fler ensamstående mammor hamnar under 60 procent av medianinkomsten är enbart en följd av att medianinkomsten stigit kraftigt - framför allt mellan 2006 och 2007.
Något besvärande för Ulla Andersson torde vara att någon stor allmän inkomstförbättring (och förskjutning av medianen) inte ägde rum under den förra mandatperioden. Trots detta ökade andelen fattiga ensamma mammor (i alla fall enligt hennes eget mått) betydligt mer än under Alliansens första tre år.
Kommentarer