Den hälsosamme ekonomisten

Yttrandefriheten bör vara vidsträckt

Känns nästan lite konstigt att läsa om att Zlatan har stämt Ulf Karlsson för förtal när vi samtidigt tar del av alla möjliga påståenden på nätet som är långt mycket värre och skadligare för de drabbade. I USA spreds under presidentvalskampanjen rykten om att politiker åt barn - rent bokstavligt.

Fyller förtalslagstiftningen någon funktion i dagens samhälle? Det skulle väl i så fall vara som en yttersta gräns och som en återhållande faktor. Men rent generellt - nej, lagen slår alltför slumpmässigt. Jag är i alla fall glad att lagen begränsas till att gälla fysiska personer.

De sociala medierna har gett medborgarna möjlighet att slå tillbaka mot mäktiga aktörer - som tidningar och TV. Även om det kan vara svårt att nå samma räckvidd kan ett välformulerat försvar få väl så stor spridning.

Klart är att det råder ojämlikhet. Vissa kan formulera sig, andra kan det inte. Vissa har 23 000 twitterföljare, andra har det inte.

Ändå finns det ett slags demokratiskt värde i att en enskild person åtminstone i teorin kan försvara sig mot en mäktig medieaktör.

Yttrandefriheten är inte absolut och det går säkert att hitta enskilda exempel där yttrandefriheten gjort det möjligt att skada enskilda. Men jag tycker att det mesta talar för att vi bör ha väldigt vida ramar för vad som ska vara tillåtet att säga i en demokrati. De flesta länder har i praktiken väldigt liberala regler - sedan kan lagens bokstav tolkas på olika sätt och ibland blir en restriktivare tolkning aktuell.

De mest intressanta rättsliga uppgörelserna sker givetvis inte i Sverige - jag skulle säga att miljardären Peter Thiels stämning av Gawker media är det kanske mest intressanta fallet. Och den historien utgör enligt mig inte ett argument för en striktare förtalslagstiftning. Om bara miljardärer kan försvara sig mot förtal är lagen inte mycket att ha.

Ett svenskt parallellfall är Sara Skyttedals bilder på Ebba Bush Thor när hon poserar invid ett israeliskt militärfordon. Skyttedal stämde DN för upphovsrättsintrång och DN svarade med att låta rättegångskostnaderna stiga till 300 000 kronor - i ett försök att skrämma Skyttedal. Även i detta fall riskerar yttrandefriheten att hamna i skymundan och mer avgöras av betalningsförmåga än av principer.

Vissa saker sköts bäst av det civila samhället och med beaktande av att yttrandefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. Med liberala lagar gällande intellektuell äganderätt och yttrandefrihet minskar vi risken för att plånboken avgör vem som får säga vad.

Kommentarer