Ylvas höga spel
Det måste kännas meningslöst för borgerliga ledamöter i arbetsmarknadsutskottet att diskutera framtidens arbetslöshetsförsäkring med Ylva Johansson. Det är lite som att skjuta på rörligt mål - ingen vet vad de rödgröna kommer att tycka i morgon eller om de rödgröna ens kommer att finnas i morgon.
Personligen ser jag inte nivåförändringar i A-kassan som det mest problematiska i de rödgrönas politik. Betydligt värre är att de ännu inte har givit upp tanken om att avskaffa de fast tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. Jag syftar då inte på den bortre parentesen eller ettårsgränsen för vanlig sjukpenning. Nej, problemet är att de rödgröna vill göra det möjligt att vara långtidssjukskriven - trots att man har arbetsförmåga.
Det är förslag av den här sorten som verkligen skulle kunna ställa till det för svensk ekonomi. Tänk bara om sjukpenningutgifterna som en direkt konsekvens skulle börja klättra tillbaka till samma nivåer som mot slutet av 90-talet? Det skulle på sikt kunna kosta samhället 50 miljarder varje år, alltså en utträngning av offentliga utgifter som motsvarar halva kostnaden för äldreomsorgen i vårt land.
Jag frågar mig om väljarna är beredda att acceptera ett sådant risktagande?
Kommentarer