Den hälsosamme ekonomisten

Vi måste räkna på de verkliga kostnaderna för Nya Karolinska

Nya Karolinska har nu hamnat på en hedrande trettondeplats bland världens dyraste byggnader. Sjukhuset har blivit ett slagträ i valrörelsen. Socialdemokraterna vill genom att sätta fokus på bygget ifrågasätta Moderaternas trovärdighet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Tanken är att väljarna ska få en bild av att borgerliga politiker slösar bort skattepengar på dyra konsulter. Men man antyder också att det förekommer korruption - antingen riktig korruption eller vänskapskorruption.

Partiet har goda förutsättningar att nå framgång med den strategin. S har ett starkt case, men en besvärande omständighet är att det sannolikt hade blivit precis lika dyrt med en socialdemokratisk majoritet. Man hade möjligen inte begått exakt samma misstag, men jag är säker på att man hade klantat till det på något annat sätt.

Läs gärna Timbrorapporten av Anders Lundberg med titeln "Skandalen Nya Karolinska". När den kom välkomnades den inte av Alliansen, men när jag läser om den i dag ter den sig i det närmaste som ett försvar för den styrande majoriteten. Av rapporten framgår nämligen att de avgörande felstegen togs i bred politisk enighet. De styrande politikerna vägrade i brett samförstånd ta in fakta och försöka hitta den mest kostnadseffektiva lösningen. Man hade bestämt sig för att svaret på regionens utmaningar var ett nytt och modernt sjukhus.

"Alternativet till NKS var att renovera den befintliga sjukhusbyggnaden i Solna. Beslutet att utreda alternativet att bygga nytt togs 2001. Bakgrunden till beslutet var i första hand bedömningen att det skulle krävas ca 7 miljarder kronor i investeringar under en 10-års period för upprustning och modernisering av den befintliga anläggningen. Investeringens storlek, kombinerat med komplexiteten i att bygga om anläggningen, ansågs motivera ett närmare studium av alternativet att istället satsa på en helt ny anläggning. Om resultatet av studien hade blivit att det hade varit dyrare och sämre att bygga nytt istället för att renovera, så får man förmoda att det istället för NKS hade blivit ett renoverat sjukhus i Solna, möjligen med precis samma diskussioner som dagens om kostnader och finansieringsformer."

Begreppen om vad detta nya sjukhus skulle åstadkomma var dock så dimmiga att man började med en arkitekttävling:

"I en skrivelse till SLL:s landstingsstyrelse 6 juni 2005 föreslår landstingsrådsberedningen och föredragande landstingsråd Dag Larsson att sätta planerna på ett nytt universitetssjukhus i Solna, såsom specificerat i 3S-utredningen, i verket. Startskottet ska, enligt beslutsunderlaget, vara en arkitekttävling med de översiktliga verksamhetsplanerna från 3S-utredningen som enda underlag."

Redan detta borde ha varit en varningsklocka. Och att man jämförde de relativt säkra kostnader för att renovera och bygga om Gamla Karolinska med de högst osäkra kostnaderna för att bygga ett nytt sjukhus. 

Det är inte speciellt mycket som hinner klarna fram till 2008, då de formella besluten tas. Man vet fortfarande inte vad sjukhuset ska göra - men man har en del tankar om hur verksamheten ska gestalta sig:

"Grundidéer i gestaltningen av sjukhuset är transparens med hjälp av glas, fasader med reliefer, rikligt med insprängd grönska, samt tegel som är ett signum för Karolinska i Solna. NKS-projektets miljömål är att sjukhuset ska vara fullödigt i sin hänsyn till människan. Nya Karolins­ka Sjukhuset byggs med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet och utformas på alla nivåer så att den negativa miljöpåverkan minimeras."

Hm, jo. Hur det kan bli mer hållbart att bygga ett helt nytt sjukhus än att bygga om ett gammalt är en separat fråga. Värt att notera är dock att man diskuterar allt annat än själva verksamheten. 

Den officiella siffran för vad sjukhuset kostar är i dagens penningvärde 18,5 miljarder kronor. Sedan tillkommer driftskostnader och finansiering som gör att de samlade kostnaderna fram till 2040 blir omkring 61 miljarder. Enligt Price Waterhouse Coopers överslagskalkyl från 2007 är en rimlig kostnad per kvadratmeter 348 kronor per år. Med en byggnadsarea på 500 000 kvadratmeter blir årskostnaden då 174 miljoner kronor. Utslaget på 22 år får vi en summa på ungefär fem miljarder. Siffran kan ju vara högre i dag, men frågan är om det går att motivera en kostnad som är kanske tio gånger så stor? Poängen med att bygga nytt är ju att det ska bli mer rationellt och att man inte ska behöva lägga lika mycket resurser på kringservice. Jag har lite svårt att förstå hur man kan komma upp i 61 miljarder - även inberäknat drift, underhåll och finansiering - men någon annan kanske kan förklara detta.

Sedan till frågan om hur man ska bokföra kostnaderna. Det enda rimliga är enligt min mening att sätta kostnad i relation till vad sjukhuset åstadkommer. Det hävdas dock att Karolinska Universitetssjukhuset är svårt att jämföra med andra sjukhus. I statistiken från KPP-databasen (SKL) syns också att Karolinska har en större andel tunga vårdfall - index för så kallade "ytterfall" är 178 procent, att jämföra med 145 för Sahlgrenska och 149 för Akademiska i Uppsala. Men detta gör inte att sjukhuset spelar på en helt annan planhalva än andra sjukhus.

Man kommer alltså att kunna jämföra kostnaden per producerat DRG-poäng med kostnaden på andra sjukhus. Karolinskas intäkter uppgår till ungefär 20 miljarder kronor årligen och denna summa måste täcka investeringskostnaden och driftskostnaden om nybygget ska vara en bra affär. Det är värt att notera att Karolinska, som även omfattar verksamheten i Huddinge, omsätter 20 miljarder per år, eller 440 miljarder fram till 2040. Sextioen miljarder är givetvis en stor summa, men trots allt bara 14 procent av den totala kostnaden för vården som ska bedrivas på Karolinska Universitetssjukhuset fram till 2040.

För att motivera kostnaden på 61 miljarder krävs dock att vårdtiderna blir kortare eller att produktionen - mätt som DRG-poäng - ökar. Eftersom det verkar som om produktionen snarare ska minska, i alla fall som jag förstått det, krävs en minskning av vårdtiderna till ungefär hälften av dagens för att motivera kostnaden. Det enda skälet till att bygga sjukhuset kan nämligen vara att ge mer och bättre vård och om inte det kriteriet uppfylls är projektet definitivt ett misslyckande.

Jag skulle vilja se en kalkyl som utgår från dessa parametrar:

1) Skillnaden mellan Gamla Karolinskas och Nya Karolinskas produktion, mätt i DRG-poäng och med hänsyn tagen till en förväntad ökning av andelen "ytterfall".

2) Skillnaden mellan driftskostnaderna för det exempelsjukhus som Price Waterhouse Coopers räknade på 2007 - med 348 kronor per kvadratmeter - och den aktuella lösningen. Skulle detta exempelsjukhus ha varit så mycket mindre produktivt än den valda lösningen att det går att motivera kostnaden på totalt 61 miljarder fram till 2040?

Väger man samman produktionen med alternativkostnaden - om denna nu var att bygga om Gamla Karolinska eller att göra en traditionell upphandling - kan man få en betydligt mycket bättre bild av läget än vi har idag. Vi borde kunna ta fram ett enhetspris per DRG-poäng för Gamla Karolinska och jämföra detta med det enhetspris som uppstår vid Nya Karolinska. Vi skulle också kunna jämföra alternativen med att bygga om Gamla Karolinska eller att göra en traditionell upphandling med det utfall som blev.

Det är nämligen bara sista raden som räknas. Om det visar sig att byggnationen av Nya Karolinska sänker vårdtiderna med femtio procent i genomsnitt och ökar patientomsättningen kraftigt skulle man teoretiskt kunna räkna hem projektet. Det som förvånar mig en aning är att ingen har försökt göra den kalkylen.

Finansminister Magdalena Andersson har krävt en genomlysning av projektet. Jag utgår då från att hon menar hela projektet - inklusive beslutet 2005 om att sätta igång processen, utan att ha en speciellt klar bild av vad sjukhuset skulle åstadkomma. Men för att det ska vara någon mening med en sådan granskning måste den rimligen genomföras av ekonomer med erfarenhet av dessa frågor. 

Mitt förslag är att man utser några välrenommerade hälsoekonomer från Norge för att genomföra granskningen (för att undvika jäv). Varför inte tillfråga Jon Magnussen vid Norwegian University of Science and Technology, som har stor erfarenhet av liknande utvärderingar?

Kommentarer