Den hälsosamme ekonomisten

Vi lär fortsätta att följa normer

Den stora blå penisen som en konstnär målat på en husvägg i Stockholm är ett intressant inlägg i diskussionen om de ramar som omgärdar mänskliga gemenskaper. Vad får man tycka, vad får man måla, hur får man klä sig?

Inga mänskliga gemenskaper är speciellt toleranta, även om just vi anser oss leva i det mest toleranta samhället någonsin. Så är det inte, vilket man enkelt kan bevisa genom att måla en stor blå penis på en husvägg. I det toleranta New York fick en liknande målning sitta uppe i endast någon dag, innan protesterna tvingade fram en övermålning.

Graden av sexualitet i det offentliga rummet handlar om att uppnå en perfekt balans. Inte för mycket och för explicit (topless på badstranden), men heller inte för lite (burka).

Jag ser diskussionen mest som en bekräftelse på att vi inte är toleranta och heller kanske inte bör eller kan vara det heller. Det ligger i människans natur att likrikta och normera - det är denna likriktning som möjliggör företeelser som företag, föreningar och hierarkier i allmänhet.

När normerna löses upp går det som med Svenska Akademien - då löses även de hierarkiska strukturerna upp. Ni kanske tror att jag som frihetlig anarkist tycker att det är något bra? Tja, jag tycker att vi var och en ska fundera över vilka normer vi följer och varför. Men att vi kommer att fortsätta följa normer så länge mänskligheten existerar råder det inget tvivel om.

Kommentarer