Vem förlorar på höjda riskvikter?
Läser en artikel av Carolina Neurath i SvD och fastnar på följande mening:
"I slutet av november kom nämligen en ny omtalad regel för bankerna, i syfte att bromsa kreditexpansionen. Det handlade om höjda så kallade riskvikter. Enkelt förklarat: bankerna ska nu sätta av mer kapital för varje utlånad krona till bolån. Mer öronmärkt kapital för bolån som bara ska ligga förberett och skvalpa i bankvalven kan betyda två saker: det blir mindre lönsamt för bankerna att låna ut."
Tyvärr stannar analysen här. Någon måste därmed bära kostnaden; antingen bankerna eller också bankkunderna. Och Neuraths slutsats blir att Anders Borg - genom att höja riskvikterna - gör det dyrare för hushållen att bo.
Det kanske finns någon expert på riskvikter som kan reda ut detta, men mängden kapital som ligger och skvalpar i bankvalven avgör - såvitt jag förstår - knappast räntenivån. Och krav på mer kapital kan därmed inte göra det dyrare att låna ut. Om Neurath hade haft rätt skulle hundraprocentiga krav på kapital i så fall leda till extremt höga räntor.
Men som vi sett har samhällets skuldsättning i reala termer fördubblats de senaste tjugo åren, utan att detta nämnvärt har påverkat räntenivån. Räntan bestäms nämligen av utbud och efterfrågan och utbudet av pengar styrs ytterst av Riksbanken. Så om ökade riskvikter skulle leda till högre kostnader rent generellt skulle räntan behöva sänkas och då skulle balansen återställas. Riskvikterna kan på en övergripande nivå bara påverka balansen mellan lånat kapital och eget kapital - och därmed den totala skuldsättningen i samhället. Riskvikterna påverkar inte den generella räntenivån.
Så jag tror man måste se frågan om riskvikter dels som en fråga om hur balansen mellan utlåning till hushåll respektive företag bör se ut, dels som en fråga om hur kapitalstrukturen i samhället rent generellt ser ut. Men visst - på kort sikt kommer ökade riskvikter nog att höja kostnaden för att låna. Man kan också tänka sig att det blir något mindre lönsamt att låna ut till hushåll och något mer lönsamt att låna ut till företag.
På längre sikt - däremot - lär alla tjäna på att riskvikterna höjs. Hushållen behöver inte låna lika mycket för att bo och därmed inte betala lika mycket för sitt boende. Företagen får det relativt bättre, eftersom en del av det kapital som skulle ha gått till improduktiva bostadsinvesteringar i stället kommer att hamna i produktiva företag. Samhällsekonomin blir mer stabil i stort, då risken för fastighetsbubblor minskar.
Finns det då ingen förlorare på att höja riskvikterna för bostadslån? Ja, på kort sikt förlorar insiders på bostadsmarknaden när huspriserna sjunker. Detta kompenseras dock av att andra hushåll får möjlighet att komma in på marknaden utan att belåna sig över skorstenen.
Nej, det finns nog bara en stor grupp som långsiktigt förlorar på höjda riskvikter. Det är bankerna. Och genom att bara se till kortsiktiga effekter blir våra journalister nyttiga idioter som arbetar för att blåsa upp bobubblor och öka bankernas och finanssektorns vinster.
Kommentarer