Den hälsosamme ekonomisten

Vem är oseriös - Timbro eller Expressen?

"Timbro är en sällsynt oseriös tankesmedja" skriver Johannes åhman på Expressens ledarsida. Skälet är att Timbro från ett urval av 21 svenska företagsledare dragit slutsatsen att svenska företagsledare är mindre negativa till invandrare än exempelvis tyska. Siffrorna visar att 51 procent av de tyska cheferna vill prioritera inrikesfödda, medan endast fem procent av de svenska företagsledarna tycker så.

Men för att veta om det är oseriöst att bara tillfråga 21 personer måste man ju först ta reda på hur många det är lämpligt att tillfråga för att avgöra om det finns en skillnad i attityder. Inte en enda journalist eller bloggare som hängt på kritiken mot Jenny von Bahrs rapport har faktiskt frågat sig detta. Någon har hänvisat till en kommande rapport där man faktiskt har tillfrågat hela 3500 personer (imponerande!).

Normalt brukar man med "signifikans" avse något som är fastställt med 95 procents sannolikhet eller mer. Det vanliga är att bilda ett konfidensintervall, baserat på antagandet om att den uppmätta andelen är normalfördelad. Men så små urval som 21 personer brukar inte anses vara normalfördelade. Så för att avgöra vilka slutsatser man kan dra utifrån detta urval kan man lämpligen bilda den så kallade likelihoodfunktionen.

Givet att två personer av 21 i Sverige har svarat ja på frågan om landets egna medborgare bör prioriteras är likelihoodfunktionen binomialkoefficienten multiplicerad med sannolikheten för varje tänkbart utfall. Genom att mata in denna i Excel och beräkna den kumulativa likelihoodfunktionen är det enkelt gjort att visa att det är mindre än fem procents sannolikhet att andelen chefer i Sverige som anser att inrikesfödda bör prioriteras är större än 26 procent.

Så om de övriga cheferna är tillräckligt många torde det stå utom rimligt tvivel att attityderna skiljer sig åt, skillnaden mellan samplet i Sverige och övriga Europa är så stort att det faktiskt bara krävs 21 personer. Att tillfråga fler tillför inget - om det finns en systematisk skillnad mellan grupperna som beror på annat än slump kommer denna skillnad inte att försvinna bara för att man ställer samma fråga fler gånger.

Det journalister och andra måste förstå är att det faktum att ett underlag är litet inte behöver betyda att det är irrelevant. Om man bara vill ha reda på om svaret på en fråga skiljer sig åt mellan två länder finns det inget skäl att fråga tiotusen personer bara för att det verkar seriöst. Det räcker att fråga så många att det är osannolikt att man skulle få ett annat svar genom att fråga fler.

Som postscriptum kan vi notera att Timbro efter kritiken gjorde om analysen genom att även ta med småföretag. Antalet respondenter blev då drygt 100 i stället. Jag tror faktiskt att det hade varit bättre att inte göra det. Visst kan det vara intressant att visa att även svenska småföretagare är öppna för främlingar, men man behöver faktiskt inte tillfråga fler än man behöver - att journalister och många andra samhällsvetare inte begriper statistik är deras problem.

Co Ex1 Ex2 SvD Me BH Ti

Kommentarer