Varför reallönen ökar snabbare än BNP per person
Startade nyligen på min facebookprofil en diskussion om varför reallönen utvecklats starkare än BNP per person sedan 2008. Konsensussvaret bland mina ekonomkollegor blev lite oroväckande att sysselsättningen tycks har utvecklats betydligt starkare än de faktiska arbetsinsatserna. Just denna förklaring vann över andra hypoteser, exempelvis att löneandelen i ekonomin ökat.
Varför är detta oroande? Jo, det antyder att det blir allt svårare att anställa människor till gällande reallöner. Lönerna är höga, men allt färre får jobb till dessa löner. I stället krävs olika nedsättningar av kostnaden för att anställa - ofta riktade sådana: Nystartsjobb, instegsjobb, lönebidrag, med mera. Orsaken till att reallönerna kan öka, utan att BNP per person gör det, är att politikerna möter denna lönesammanpressning med åtgärder som mildrar effekten på sysselsättningen.
Nils Karlson och Lotta Stern skriver i dagens SvD om behovet av att modernisera kollektivavtalen. Ofta är det så kallade "märket" normerande och leder till en lönesammanpressning. Löneskillnader har förstås inget egenvärde. Men man kan inte bara låtsas som om det inte finns skillnader mellan olika människors kompetens och låta normallönen bli norm för alla grupper - oavsett kompetens. Att man vill behålla den svenska modellen är en sak - den har sina fördelar. Men det är inte alltigenom lyckat att pressa samman lönerna utan hänsyn till konsekvenserna för arbetsmarknadens effektivitet.
Kommentarer