Den hälsosamme ekonomisten

Varför det kan vara en bra affär att anlita bemanningsföretag

Läser på ett forum för läkare på nätet att en ST-läkare i primärvården kan förväntas ta emot ungefär 14 patienter per dag. Detta förutsätter att de flesta patienter tar 30 minuter. Sedan behövs det givetvis lunch och kaffepaus.

Kommer osökt att tänka på att Myndigheten för Vårdanalys analyserat läkarnas tidsanvändning i rapporten Ur led är tiden. Enligt OECD träffar svenska läkare i snitt 903 patienter per år, vilket kan ställas i relation till riktvärdet ovan på 14 patienter per dag. Skulle hälften av alla läkare träffa 14 patienter per dag och resten inga alls skulle snittet uppgå till sju per dag. Med 250 arbetsdagar om året hade siffran då uppgått till 1 750.

Det gör den inte. Snarare talar statistiken för att mindre än 25 procent av läkarna uppfyller målvärdet för antalet patientbesök.

Hur patientbesöken fördelar sig mellan olika specialiteter vet vi inte. Några läkare har antagligen inga patientbesök, andra har väldigt många. Allmänläkare borde tillhöra den grupp som i genomsnitt har flest patientbesök.

Det bör nämnas att det inte finns något egenvärde i att öka antalet patientbesök. Teoretiskt går det att öka antalet patientbesök till 30 eller mer per dag genom att korta besökstiderna och genom att öka antalet återbesök. Men det ligger vare sig i sjukvårdens eller läkarnas intresse. Det vi egentligen vill åt är den tid som ger patientnytta - den värdebaserade vården.

Det jag tycker är mest intressant är därför frågan om landstingen har någon koll på hur mycket effektiv patienttid de får ut i förhållande till vad de betalar? Tror inte att dom har särskilt bra koll på det. Många landsting tvingas, när det krisar till sig, hyra in läkare från bemanningsföretag. Det diskuteras flitigt hur man ska få ner bemanningskostnaderna. Däremot diskuteras inte frågan om hur man ska få upp den effektiva patienttiden.

Ta en inhyrd läkare som sätts in på vårdcentralen Liden i Sundsvall. Bara det faktum att läkaren hyrs in ger en antydan om att det råder något slags kris på Vårdcentralen - antagligen är väntetiderna för långa. Läkaren dyker upp och börjar arbeta av en behandlingsskuld. Patienterna strömmar in och läkaren betar av sina 14 patienter per dag - möjligen ännu fler.

Vad är en sådan insats värd för landstinget och vårdcentralen? Vi kan till att börja med konstatera att hyrläkaren tar emot fyra gånger så många patienter som en snittläkare i Sverige.

Nu gör givetvis läkare annat än tar emot patienter. Men även om normen för Sveriges läkare skulle vara hälften så många patientbesök som dessa 14 per dag får landstinget ut väldigt mycket patienttid. Om genomsnittslönen för en läkare är 65 000 kronor i månaden kan vi tänka oss att denna "krishanterare" är värd dubbelt så mycket som en ordinär läkare - alltså 130 000 kronor. 

Landstinget som hyr in läkaren slipper en del saker - som personaladministration, försäkringar och att betala arbetsgivaravgifter. Säkert handlar detta om ett påslag på 70 000 kronor. Då är vi uppe i 200 000 kronor i månaden. Givet att läkaren sedan arbetar sina 160 timmar i månaden blir snittvärdet för landstinget 1 250 kronor i timmen. De flesta hyrläkare kostar mindre än så.

Det talas om att landstingen måste kapa notan för stafettläkare. Jag tvivlar på att de flesta landsting är beredda att göra det som krävs för att kapa den notan. Det skulle innebära att man tvingas ta en konflikt med läkarnas fackliga organisationer om förläggningen av deras arbetstid. Personligen tror jag att båda parter skulle tjäna på att ta en sådan diskussion, men jag tror inte att landstingen kommer vara beredda att höja lönen för läkarna så mycket att de kan tänka sig att öka flexibiliteten.

Stafettläkarna löser ett problem som arbetsmarknadens parter inte har kraft eller mod nog att ta tag i själva. Och kanske är motvilligheten att lösa problemet begriplig. Om arbetstiderna för läkare förlades på ett sätt som leder till att produktiviteten fördubblas skulle konsekvensen bli läkaröverskott. Vårdcentralerna skulle klara av sitt beting med lägre bemanning.

Även om läkarna skulle få kompensation för att lägga om arbetstiderna hade det resulterande läkaröverskottet lett till att deras förhandlingsposition försvagades i nästa avtalsrörelse. Vinsten av att gå arbetsgivaren till mötes blir kortvarig och läkarna skulle ha förhandlat till sig sämre avtalsvillkor med oförändrad lön.

Mitt stalltips är därför att landstingen kommer att fortsätta anlita hyrläkare. Det är nämligen en paretooptimal förbättring givet den monopson/monopol-situation som präglar läkarnas arbetsmarknad. Det kommer under överskådlig tid finnas en dual arbetsmarknad där vissa läkare arbetar effektivt till hög lön och andra läkare arbetar något mindre effektivt till en lägre lön. Full effektivitet kommer antagligen inte att uppnås förrän den dagen alla läkare är anställda av bemanningsföretag eller jobbar som egna företagare.

Kommentarer