Den hälsosamme ekonomisten

Vårdval Sverige gynnar glesbygden

Mats Engström skriver i en krönika i Aftonbladet att Vårdval Sverige kommer att missgynna glesbygden. För de som inte vet vad Vårdval Sverige är handlar det om att alla medborgare ska få rätt att välja vårdgivare och att vårdgivarna i sin tur ska få rätt att etablera sig fritt i primärvården. Det Engström dock inte förklarar är varför han tror att vårdvalet skulle påverka glesbygden negativt.

En kommun som, enligt Mats Engström, skulle missgynnas är Ånge, som har 10604 invånare. Låt oss därför först fundera över hur sjukvårdsresurserna fördelas i dag och om dagens system har gynnat glesbygd eller tätort.

Sverige har världens största sjukhus. Det innebär i sin tur att den svenska specialistsjukvården är koncentrerad till de stora orterna. Samtidigt är primärvården, jämfört med andra länder, relativt outvecklad. I Tyskland är det exempelvis vanligt att enskilda läkarmottagningar har tillgång till medicinsk service som MR och laboratorium.

Sverige tillhör de länder som har allra sämst tillgänglighet i primärvården. I stor utsträckning är det en resursfråga, eftersom oproportionellt mycket resurser används inom specialistvården och aldrig når ut till vårdcentralerna. Länder som tillämpar vårdvalssystem, exempelvis Tyskland, har en betydligt bättre balans mellan primärvård och slutenvård.

Frågan om mer eller mindre resurser skulle komma Ånge till del avgörs av två faktorer. Dels om balansen mellan primärvård och specialistvård förändras till primärvårdens fördel i och med att Vårdval Sverige införs, dels om det finns ett tillräckligt befolkningsunderlag för att bedriva primärvård i en kommun som Ånge.

Svaret på den första frågan tror jag är jakande. Lite beroende på hur ersättningsmodellerna utformas i de enskilda landstingen lär primärvården i större utsträckning komma att fungera som navet i sjukvården. Det ger ökad tyngd för primärvården på specialistvårdens bekostnad.

Svaret på den andra frågan är rimligen också jakande. Primärvården kostar i genomsnitt 1800 kronor per medborgare och år. 10000 invånare gånger 1800 kronor blir totalt 18 miljoner kronor att bedriva primärvård för i Ånge. Förmodligen räcker befolkningsunderlaget för att försörja ungefär tre mottagningar/vårdcentraler.

Utredningsförslaget lägger inga begränsningar på hur landstingen utformar ersättningen till vårdgivarna. Man kan vikta ersättningen efter ålder, diagnos eller andra individuella faktorer av betydelse. Orter med stor andel äldre kommer därför att ha relativt sett mer resurser till sitt förfogande än orter med stor andel unga, åtminstone om ersättningsmodellerna utformas som i Stockholm eller Halland.

Men hur blir det då med fördelningen mellan landstingen? Missgynnas glesbefolkade landsting? Nej, eftersom det kommunala utjämningssystemet och befolkningsunderlaget, precis som tidigare, avgör hur resurserna fördelas. Landsting med stor andel äldre har exempelvis tillgång till mer resurser per invånare jämfört med landsting som har en stor andel unga.

Slutsatsen blir att Vårdval Sverige med all sannolikhet kommer att gynna glesbygden. Och egentligen är det inte så konstigt. När landstingspolitikerna får välja värdesätts spjutspetsteknologi och regionala monument över politisk handlingskraft. När medborgarna själva får välja värdesätts faktorer som närhet och tillgänglighet betydligt mer.

Aftonbladet

Kommentarer