Vad vet TV4 om neurolingvistisk programmering?
Granskningen av jobbcoachverksamheten har uppmärksammat en del brister. En jobbcoach ska förstås ha F-skatt, det är ett minimikrav. Och man ska inte sätta in falska jobbannonser, det är sannolikt ett brott.
Men jag tror samtidigt att det är viktigt att inte slänga ut barnet med badvattnet. Det görs ett stort nummer av att jobbcoacher använder icke-vetenskapliga metoder i sitt arbete. Men varför skulle de använda vetenskapliga metoder? Jobbcoachen ska vara ett stöd för den arbetssökande och arbeta på den arbetssökandes villkor.
Tanken om att staten erbjuder hjälp, utan att detaljstyra exakt hur hjälpen ska utformas, är måhända främmande för många. Tänk om det skulle visa sig att neurolingvistisk programmering faktiskt leder till jobb? Ska vi då förvägra arbetssökande som vill ha denna hjälp att välja sådana coacher?
Att det finns arbetssökande som tycker att just denna form av coachning är fånig är i sig inget bevis för att metoden inte fungerar för de personer som tror att metoden fungerar. Det är klart att man någonstans får dra en gräns. Ren sektverksamhet och saker som skadar jobbsökande ska inte tillåtas.
Men utöver detta bör jobbcoacherna ha stor frihet att arbeta med olika metoder. Sedan ska förstås metoderna utvärderas, jämföras och utvecklas. Arbetsförmedlingen bör även publicera resultaten. Jag tror att jobbcoachverksamhet kan vara början på något väldigt bra - om nu bara inte jantesverige sätter stopp för alltihop med förevändningen att man inte kan tillåta något som går utöver en genomsnittlig svensk byråkrats fantasi.
Kommentarer