Den hälsosamme ekonomisten

Vad händer när det rör sig om patientjournaler?

I dag släpptes listan över användare av tjänsten Ashley Madison (AM) på nätet. Det handlar om drygt 30 miljoner konton världen över. För den som inte känner till det är AM ett slags datingsite för otrogna. Redan tidigare har det avslöjats att tjänsten i stor utsträckning bygger på bluffkonton och att endast 5-10 procent av de registrerade användarna är kvinnor.

Jag tänker inte länka till några uppgifter här, men av de cirka 18 000 användarna i Sverige är kanske 2 000 seriösa och av dessa är nog hälften identifierbara. Hade någon högprofilerad politiker eller annan kändis funnits med på listan skulle vi nog redan ha hört talas om det.

Tror att läckan därför kommer att väcka betydligt större intresse i USA eller Storbritannien, där det är mer hysch, hysch kring sådana här frågor. I vissa branscher är det till och med olagligt att vara otrogen och anställda riskerar då avsked.

Men även om just den här läckan ter sig ganska ointressant i ett svenskt perspektiv är det värt att tänka på vad som skulle kunna hända om det nästa gång rör sig om andra känsliga uppgifter, som patientjournaler? Vi vet att världens underrättelsetjänster inte är intresserade av säkra IT-system. USA verkade för att medvetet försvaga krypteringen i GSM-systemet och NSA är beroende av svagheter i programvaran för att bedriva så kallad aktiv signalspaning.

Viljan att behålla svagheter i internets strukturer skapar risker för allmänheten. Att det dröjt så länge innan kryptering blivit standard för webbförbindelser tror jag har att göra med Storbritanniens och USAs önskan att kunna läsa precis allt som skickas över nätet.

De svagheter som gör det möjligt för underrättelsetjänsterna att lyssna kan bli de svagheter som orsakar den första riktigt stora läckan av hemliga personuppgifter. Ashley Madison är inte den sista och med all säkerhet inte den värsta tänkbara läckan.

Kommentarer