Tvåfrontsangrepp på utanförskapet
Cristina Husmark Pehrsson skriver i senaste numret av AARP International om regeringens sjukförsäkrings- reformer.
AARP är väl närmast en amerikansk variant av PRO, men med avsevärt fler medlemmar förstås (och utan partipolitisk koppling). Totalt har AARP närmare 40 miljoner medlemmar och en artikel i deras tidskrift motsvarar därmed ungefär en DN-debatt gånger 140.
Utanförskap, arbetslöshet och sjukfrånvaro är förstås ingen unikt svensk företeelse. De diskussioner som föregick de svenska reformerna har förstås koppling till liknande problem i andra länder, exempelvis USA.
Det finns en bild av att alla amerikaner får klara sig på egen hand och att de sociala skyddsnäten är obefintliga. Detta är inte helt sant. Däremot har USA mycket mer av behovsprövade system och ganska lite av generella välfärdssystem. Man kan lite förenklat likna den amerikanska modellen vid det svenska kommunala försörjningsstödet - utan särskilt mycket mer i form av generella socialförsäkringar.
Behovsprövade system har ofta höga marginaleffekter, vilket gör det svårt för människor att ta sig ur bidragsberoendet. På senare år har olika reformer för att minska marginaleffekterna i USA genomförts, exempelvis en reform som kallas Earned income tax credit (EITC). Man kan säga att EITC är ett slags jobbavdrag, men med återbetalningsskyldighet i takt med att inkomsterna stiger.
På 1970-talet genomförde man också i USA ett antal mer radikala försök att minska marginaleffekterna, bland annat med så kallad negativ inkomstskatt. Negativ inkomstskatt innebär, enkelt uttryckt, att man i syfte att minska marginaleffekterna bara trappar av bidragen successivt. För varje krona i extra inkomst minskar bidragen kanske med 50 öre.
Utvärderingarna av försöken gav dock ett blandat resultat och sedan dess har tankarna på radikala grepp för att minska marginaleffekterna i de amerikanska bidragssystemen legat i träda. Visserligen bidrog den negativa inkomstskatten till att fler gick från bidragsberoende till arbete. Problemet var att många också gick från arbete till beroende av bidrag.
Några forskare, bland annat nobelpristagaren i ekonomi George Akerlof (2001), har därför på senare år föreslagit en modell där ett system med negativ inkomstskatt riktas till vissa specifika grupper - i stället för att omfatta alla.
Propositionen Från sjukersättning till arbete innebär i praktiken att en negativ inkomstskatt införs för de 420 000 människor med i dag har beviljats en permanent förtidspension. Reformen innebär att ersättningen aldrig omprövas - alldeles oavsett hur mycket någon arbetar. Förvärvsinkomster över ett prisbasbelopp om året leder dock till att sjukersättningen minskar med femtio öre för varje extra intjänad krona.
Medan propositionen En bättre fungerande sjukförsäkring för ökad återgång i arbete, tillsammans med satsningar på rehabilitering och en utökad företagshälsovård, syftar till att förhindra att människor hamnar i långvarigt utanförskap innehåller propositionen Från sjukersättning till arbete regelförändringar som gör det lättare att gå från bidragsberoende till arbete.
Därmed är regeringens förändringar av sjukförsäkringen ett tvåfrontsangrepp på utanförskapet. Och mig veterligen är det är första gången som ett land har gjort två så radikala förändringar av sjukförsäkringen samtidigt. Reformerna torde därför vara av internationellt intresse. Artikeln i AARP International kan vara ett sätt att sprida kunskap om de svenska erfarenheterna till en internationell publik.
Hittills ger utvecklingen stöd för regeringens linje mot utanförskapet. Eller vad sägs om en halvering av antalet sjukskrivna sedan valet och en nedgång av antalet personer med förtidspension från 554 000 till 504 000?
AARP International En reformerad sjukförsäkring för ökad återgång i arbete Från sjukersättning till arbete
Kommentarer