Den hälsosamme ekonomisten

Till molnet och tillbaka igen

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine. Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. Den är dock lite för långsam för att ha bloggen på, särskilt med tanke på att jag bara har 100 MBit.

Servern å sin sida är redan i dag hem för min virtuella värld, så problemet blir att kombinera två servrar med olika uppgifter. High Fidelity, alltså den virtuella världen, körs av praktiska skäl i Windows. Så jag behöver möjlighet att på samma dator även köra Linux.

Först installerade jag Windows på servern och försökte köra Virtual Box för Windows och sedan Ubuntu på en virtuell server i Virtual Box. Det var ingen bra idé, då Windows är högst instabilt och uppenbarligen inte lämpligt för servrar. Efter mycket om och men vände jag på steken och installerade i stället Ubuntu Server och därefter Linuxversionen av Virtual Box på servern. Därefter installerade jag Ubuntu Server i Virtual Box. 

Det går bättre. Den virtuella datorn är snabb och nätverket fungerar som det ska. Det är heller inga problem att installera Windows i Virtual Box och därefter High Fidelity i Windows.

Frågan är bara var man lägger databasen till bloggen? Det finns ingen bra backupfunktion om man använder Sqlite3 som databas och man vill inte manuellt spara ner kopior av de virtuella datorerna.

Lösningen blir därför att använda min Synology. Fördelen med den är att den är ytterst stabil - har inte krånglat sedan jag köpte den - och har stöd för MySQL i form av paketet MariaDB. Eftersom NAS:en ligger på samma nätverk kan bloggen med fördel försörja mitt CMS Bolt.cm med data, utan att jag behöver öppna några portar. Det går förstås att lägga databasen var som helst på nätet om man vill, men då bör man lämpligen slå på https. Hastigheten lär heller inte bli så hög.

Återstår att konvertera från Sqlite3 till MySQL. Det var svårare än väntat. Dels har formatet för lagring av inlägg ändrats något sedan jag började blogga, dels är det inte samma syntax i Sqlite som i MySQL. En kopia skapad med Sqlite går därför inte att omedelbart lägga in i MySQL.

Till min räddning kommer en gem, alltså ett program, i Ruby som heter Sequel. Sequel är en databashanterare som kan användas för att förändra data och som hanterar alla vanliga databasformat.

Det är inte helt uppenbart hur man ska göra om man aldrig använt en databashanterare, men när jag väl förstod var det extremt enkelt. Att justera tabellerna så att de blev konsistenta över tid var det första steget. Eftersom jag inte använt Sequel tidigare använde jag möjligheten att skriva SQL-kommandon direkt i Sequel. Så här i efterhand var det kanske inte det smartaste, men det var den metod som jag kände till.

DB = Sequel.sqlite('ekonomism.db')
items = DB.fetch "SELECT * FROM bolt_pages"
DB.run("UPDATE bolt_pages SET datedepublish='1900-01-01 00:00:00'")
items.each do |rad|
  image = rad[:image]
  id = rad[:id]
  # Ta bort datedepublish
  puts id, image
  # entries
  if !image.nil? then
    image = '{"file":"' + image + '"}' if image[0..1] == '20'
    DB.run("UPDATE bolt_pages SET image='#{image}' WHERE id='#{id}'")
    puts "pages"
    puts id, image
  end
end

Först måste datumet för kolumnen "datedepublish" fixas till så att MySQL inte slår bakut. Ett antal datum var nämligen inte verkliga datum. Därefter måste kolumnen där bilderna lagras förändras från vanligt textformat till JSON-Y. Lyckligtvis är teckenkodningen genomgående UTF-8 så det behöver jag inte tänka på.

Som ni ser använder jag raw SQL för att genomföra transaktionen, men lösningen är bristfällig av flera skäl. Framför allt lyckades jag aldrig klura ut hur man använder placeholders och flera placeholders i samma transaktion, så ovanstående kod skulle inte vara lämplig att använda i det fria.

Så hur ska man då konvertera allt, om det inte går att använda raw SQL? Lösningen blev som sagt att använda Sequels syntax, som visade sig betydligt enklare än SQL när allt kom omkring.

DB = Sequel.sqlite('ekonomism.db')
DB2 = Sequel.mysql2('xxx', user: 'xxxx', password: 'xxxx', host: 'xxx.xxxxx.xx')
entries2 = DB2[:bolt_entries]
entries = DB[:bolt_entries]
entries.each do |rad|
  entries2.insert(id: rad[:id], slug: rad[:slug],  ....  )
end  

DB och DB2 öppnar förbindelsen till databaserna. De följande två raderna skapar två dataset av respektive tabell och loopen skriver i tur och ordning över alla kolumnerna till den nya databasen. Det är faktiskt inget mer som behöver göras, entries2.insert skriver nämligen direkt i databasen.

Visade sig att Sequel inte enbart kan fungera som en databashanterare, utan också är ett väldigt smidigt verktyg för att konvertera mellan olika databasformat. Överväger nu att även använda Sequel i mina andra projekt. Ska dock nämna att det kan vara svårt att tänka om från raw SQL till Sequelsyntax. Kanske lättare för dom som kommer från en Railsmiljö och använt Active Records.

Måste förstås även flytta min rubykod till servern, men den ligger på GitHub så det är i princip bara att klona koden numera. Jag börjar med att utveckla den på Code Anywhere, pushar sedan upp till GitHub och kan sedan klona den därifrån till valfri server. Ytterst behändigt. Och med NGINX och virtuella värdar kan allting köras på samma IP. Det är bara serverns hastighet och bandbredden till lägenheten som blir begränsningen.

Molnet är nog praktiskt, men rätt dyrt. Personligen ser jag störst fördelar i att lägga utvecklingen av programvaran i molnet, som man gör med Code Anywhere, och sedan flytta ner allt på egen server. Inget hindrar ju att man kör containrar och sånt på sina egna servrar och har man en anslutning på 1 000 Mbit lär man få betala mycket för att få samma kapacitet som med en egen server.

Kommentarer