Den hälsosamme ekonomisten

Tapasrestaurangen vid slutet av EMU

Tror att alla, utom nationalekonomer som jag själv och Mats Persson, är rörande överens om att det är olämpligt att låta ett EU-land gå i konkurs. Detta beror inte så mycket på EMU - för euron vore det sannolikt en välsignelse om Grekland ställde in betalningarna - utan på att EU efter Lissabonfördraget blivit för mycket av en transfereringsunion. Alla för en - en för alla.

Själv tror jag det var ett allvarligt misstag att gå vidare med integrationen. Rom-fördraget var i grunden väl anpassat för de enskilda staternas behov, utan att för den sakens skull bygga om EU till en enhetsstat. Nice-fördraget tillförde sedermera den rättsliga dimensionen, utan att föra över alltför mycket politisk makt till EU. Lissabonfördraget däremot, som jag menar att Moderaterna borde ha tagit ställning emot, försvårar hanteringen av skuldkrisen i och med att Greklands problem nu blir hela EU:s problem.

Med det ursprungliga Rom-fördraget hade Greklands predikament aldrig varit något stort problem, lika lite som problemen i Venzuela nödvändigtvis måste lösas av USA. Men med Lissabonfördraget sitter vi alla i samma båt. Att skriva ner Greklands skulder ger ett prejudikat inför framtiden.

Och ett tu tre sitter Tyskland med det reella försörjningsansvaret för sina ännu ej ekonomiskt myndiga bröder i södra Europa, precis som man har fått ta ansvar för forna östtyskland. Skillnaden är att Spanien, Portugal, Grekland och Irland förmodligen är lite större i maten än östra Tyskland.

Mats Perssons argumentation är naturligtvis fullständigt rimlig och logisk, men samtidigt helt irrelevant. Om Grekland ställer in betalningarna kommer Tyskland och Frankrike tvingas betala notan via bankstöd. Grekland kommer att ha lyckats med sin ponzi-manöver genom att lura kärn-EU på tusentals miljarder, lite på samma sätt som Bernie Madoff lyckades lura rika amerikaner att anförtro honom sina besparingar.

Det finns dock ett argument som talar för Perssons förslag, och det är att Grekland i vilket fall som helst inte kommer att kunna fullgöra sina åtaganden. Angela Merkel sitter med andra ord fast med skägget i byrålådan hur hon än vänder ändan.

I morgon fortsätter eurokrisen. I veckan ska flera av de så kallade PIIGS-länderna låna upp stora summor på kapitalmarknaden. Det oundvikliga slutet för EMU närmar sig. Vi här uppe i Norden kan bara titta på - lite som i Restaurangen vid slutet av universum där man på första parkett kan se universums undergång och samtidigt avnjuta en smaklig trerätters middag.

DN DL FL SvD1 SvD2 Ex

Kommentarer