Sverigedemokraternas krav på omröstning har stöd bland SD-väljare
Jimmy Åkesson pläderar i en DI-intervju att Sverige ska lämna EU. Den som till äventyrs trodde att Sverigedemokraterna skulle gå att uppfostra och inlemma i det svenska etablissemanget kan ha räknat fel. Samtidigt är det ett vågspel - genom att plädera för ett utträde mobiliserar partiet helt andra krafter på motståndarsidan.
Förmodligen är det en helt medveten kalkyl. EU har inte speciellt stort stöd bland Sverigedemokrater - mer än två tredjedelar skulle rösta nej om frågan ställdes i dag. Detta skiljer partiets sympatisörer från övriga partiers, där Centerpartiets är de mest positiva - inte som man skulle kunna tro Liberalernas.
Överlag skulle 52 procent rösta ja till fortsatt medlemskap om frågan ställdes i dag (2016), samtidigt som 31 procent skulle rösta nej. Det kan tyckas som ett stabilt övertag, men jag tvivlar på att detta skulle stå sig om frågan blev aktuell. I samband med folkomröstningen om euron 2003 hade JA-sidan ett stabilt stöd på 43 mot 34 procent så sent som i oktober 2002. Ett år senare vann NEJ-sidan en förkrossande seger.
Skulle siffrorna vända lika mycket som i frågan om euron skulle Sverige komma att rösta för ett utträde. Fast nu är det antagligen inga andra partier än Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som kommer att förespråka en folkomröstning, så frågan lär inte bli aktuell.
Som symbolfråga passar den dock SD som hand i handske. Om SD väljer att driva frågan kommer man att kunna mobilisera osäkra väljare på NEJ-sidan. Samtidigt är det få som lär avskräckas, då sannolikheten för att det verkligen blir en omröstning är mycket liten. Dessutom är det ganska få väljare som passionerat älskar EU och de röstar antagligen ändå på Jan Björklund eller Annie Lööf.
Bubblaren är att väldigt få anser att EU är på väg "... åt rätt håll" och jag tror att Jimmy Åkesson med en balanserad EU-kritik kan fånga upp nya grupper som kanske förhåller sig skeptiska till EU, men som inte attraheras av partiets invandringsmotstånd. För Socialdemokraterna är utvecklingen bara en fortsättning på mardrömmen, Åkesson agerar målmedvetet och strategiskt medan Löfven försöker vinna valet på att det fortfarande är 1964.
Kommentarer