Den hälsosamme ekonomisten

Sverige toppar SKL:s kvalitetsindex

Precis tillbaka från SKL:s presskonferens där Anders Henriksson (landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar), Roger Molin (utredare på SKL) och Åsa Himmelsköld (enhetschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL) presenterade den rapport som Roger och jag skrivit om Svensk sjukvård i internationell jämförelse. Slutsatsen är att Sverige toppar det index bestående av 13 variabler som vi satt ihop.

Indikatorerna som vi använt är följande:

  • Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt
  • Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke
  • Femårsöverlevnad vid bröstcancer
  • Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer
  • Antalet förlorade levnadsår per 100 000 innan 70 år
  • Neonatal mortalitet, andel av levande födda
  • Andel med förhöjt blodsocker
  • Andel med högt blodtryck
  • Amputation av nedre extremiteter pga komplikationer vid diabetes per 100 000
  • Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 timmar
  • Antibiotikakonsumtion (DDD per 100 000, ATC J01)
  • DTP-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade
  • Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade

Även om Sverige inte får bäst resultat på någon enskild indikator hamnar vi ändå bäst till när man väger samman alla indikatorerna. Sedan finns det - som vi också nämner i rapporten - andra aspekter än det rent medicinska utfallet. Även när man väger in resursförbrukningen, mätt som andel av BNP som går till sjukvården i respektive land, toppar Sverige.

Bilden ovan, som inte finns med i rapporten, visar hur de olika länderna placerar sig när det gäller resursförbrukning och kvalitet. Med antagande om variabel skalavkastning har Sverige och Luxemburg högsta vårdkvaliteten i förhållande till resursförbrukning. Väljer man konstant skalavkastning dominerar däremot Sverige ensamt även i effektivitetsindex.

Håkan Sörman, vd för SKL, skriver även i SvD om rapporten och konstaterar där att:

"De medicinska resultaten är dock inte allt. Betydelse har också vårdens förmåga att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar på service, delaktighet och bemötande. Att inte ha långa väntetider är också väsentligt. Dock är väntetiderna svåra att jämföra, eftersom det inte finns internationellt överenskomna mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer sig mycket åt."

Några saker att ta tag i är därför att förbättra tillgängligheten, bemötandet i vården och inte minst se till att sjukvården får samma höga kvalitet i alla delar av landet.

Kommentarer