Den hälsosamme ekonomisten

Sverige - inte principernas högborg

Efter terrordåden är medierna och politikerna ovanligt tydliga om värdet av yttrandefriheten. Tyvärr tror jag det i huvudsak beror på att vi inte är direkt berörda av dåden. Hade det skett i Sverige skulle vi ha krupit för terrorismen - som vi brukar.

Kanske ligger detta i den svenska konsensuskulturen, vad vet jag? Kanske är vi bara fega, ungefär som när vi väljer att inte ingripa när det bråkas på någon offentlig plats?

Detta gäller inte alla svenskar. Men det gäller de flesta politiker som verkar i de etablerade riksdagspartierna. Sist det bråkades om hädiska teckningar var det i stort sett bara Sverigedemokraterna som stod upp. Kanske av fel skäl - men vad spelar det för roll. De andra gjorde hur som helst fel.

Vi bör också nämna Fria Moderata Studentförbundet, som vågade publicera en bild av Muhammed i tidsskriften Svensk Linje. Huruvida bilden var speciellt porträttlik är en annan sak - svårt att veta då vi inte vet hur hen såg ut. Dom som vågade använda sig av tryckfriheten fick hur som helst mycket skit.

Inte av omsorg om det muslimska samfundet - nej, det tror jag inte. Snarare var det rädslan för konflikt som spelade in. Webbhotell utsattes för påtryckningar av säkerhetspolisen och politiskt sakkunniga utövade ministerstyre - sannolikt med justitieministerns goda minne.

Ja, det var inte sista gången SÄPO försökte styra och ställa. Organisationen försökte som bekant tvinga Bahnhof att börja datalagra - med det implicita hotet att internetleverantören skulle kunna få skulden om det blev något terrorattentat som hade kunnat förebyggas om alla svenskar avlyssnats av SÄPO.

Möjligen skapade allt detta ett moraliskt övertag som SD nu kan skörda frukterna av. Det unnar jag dem. Politiker i ledande ställning har en uppgift när yttrandefriheten hotas och det är att försvara densamma. Och lyckas de inte med detta ska de ha sitt straff.

Vi andra väljer vad vi publicerar och inte. Jag ser inget egenvärde i att publicera karikatyrer på religiösa figurer - vare sig det handlar om Jesus, Buddha, Muhammed eller Shiva. Den som vill har all rätt att göra det. Om man inte vill alienera muslimer i allmänhet - och det finns väl inget skäl att göra det - kan man i stället, som Expressen, publicera en karikatyr av terrorledaren själv.

Man skulle liksom inte göra en karikatyr av Richard Wagner för att kritisera Hitlers illldåd, så varför rita karikatyrer av Muhammed för att kritisera vad Abu Bakr al-Baghdadi gjort? Men som jag påpekat tidigare är det upp till var och en att avgöra vad man ska publicera - tryckfrihet är också friheten att bestämma sig för att ett uttryckssätt känns fel eller är olämpligt av andra skäl. Beslutet att inte publicera nidbilder av Muhammed kan fattas på andra grunder än rädsla för terrorism.

Kommentarer