Svenska bankers stabilitet en myt
Läser om kapitaltäckningsbluffen i Wall Street Journal. Den handlar om hur de svenska bankerna har manipulerat reglerna om kapitaltäckning - till den grad att de nu har hälften så mycket kapital i buffert som EU-genomsnittet. Skälet är att svenska bolån av bankerna åsätts extremt låga riskvikter. Vilket innebär att andelen riskvägt kapital som andel av bankens tillgångar blir högt.
De svenska bankerna använder egna modeller för att beräkna sin risk. Och det är klart - då kan man få det att se ut som om man har mycket kapital. Men räknar man oviktat visar det sig att svenska banker i snitt har hälften så mycket kapital som snittet i EU.
Det har givetvis ett nära samband med den explosionsartade utvecklingen av priser på bostäder. Begränsningen för prisutvecklingen sätts av två faktorer - dels hur dyrt det är för hushållen att låna, dels hur mycket bankerna vill låna ut.
Med nollränta är det i praktiken bankernas räntemarginal som helt avgör kostnaden för att låna. Vill bankerna låna ut mer kan de helt enkelt sänka sin marginal så får de låna ut mer. Utlåningen har därför väldigt lite med boendekostnaderna att göra.
Den andra faktorn är restriktioner på bankernas risktagande. Men eftersom bankerna själva avgör hur riskabla deras lån är (via internt satta riskvikter) är inte heller detta någon bindande restriktion för utlåningen. Den enda restriktionen som jag kan se är därför den faktiska risken för att låntagarna inte kan betala tillbaka sina lån. Och så länge räntan ligger vid nollstrecket är inte heller den risken stor.
Som WSJ konstaterar:
"So although the mortgage debt issued by Swedish banks has lower rates of default than other lending, the scale of that business ties the health of the banking system close to a frothy housing market. Swedish house prices have risen by 111.5% since the beginning of 2005, according to Eurostat, while EU house prices overall have risen by just 22.6%."
Huspriserna är en puzzelbit av tre som tillsammans utgör ett skrämmande riskscenario för svensk ekonomi. De två andra pusselbitarna är utanförskapet för invandrare och en demografisk chock som få är medvetna om. Lägger vi ihop dessa faktorer ser det verkligen inte bra ut.
Kommentarer