Svenska banker har låg bruttosoliditet
Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig bostadskris. Men att avgöra lämplig riskvikt baserat på historiska kreditförluster är som att bedöma ett paraplys effektivitet baserat på hur väl det skyddar mot solljus.
Riksbanken menar därför att det bör införas ett bruttosoliditetskrav på fem procent, vilket kan jämföras med de tre procent som EU-reglerna i dag stipulerar. Svenska banker har i dag den näst lägsta bruttosoliditeten i EU. Riksbanken menar även att Finansinspektionen är för slapp när det gäller bankernas likviditetskrav. Riksbanken vill att de svenska bankerna svarar upp mot den internationella standarden för Liquidity coverage ratio (LCR) som är 100 procent. Finansinspektionen vill däremot stanna vid 75 procent - en bra bit under den internationella nivån.
Hushållens skulder har som andel av deras disponibla inkomster fördubblats sedan år 2000. Detta är i sig ett betydande problem. Den indikator för risknivån på bostadsmarknaden som Riksbanken tagit fram befinner sig på den högsta punkten någonsin - högre än innan finanskrisen på 90-talet.
Bankerna är också beroende av varandra. Riksbanken konstaterar:
"Deras exponeringar mot varandra i form av värdepapper är ungefär 150 miljarder kronor vilket motsvarar nästan 30 procent av deras kärnprimärkapital i genomsnitt under de senaste tre åren (se diagram 18). Sammantaget innebär bankernas sammanlänkning betydande spridningsrisker vid störningar."
Riksbankernas beräkningar, som utgår från kreditförluster i nivå med 90-talskriser och medför att bankernas egna kapital i stort sett utplånas. Vi kan alltså mycket väl kunna behöva starta om bankakuten vid en rejäl svacka. Riksgälden - stå beredd med stålar!
Kommentarer