Svensk sjukvård är nog av världsklass - ännu så länge
Hugo Lagercrantz kritiserar i en debattartikel svensk sjukvård och menar att den inte längre är i världsklass. Men detta kan varken Lagercrantz eller någon annan veta, eftersom de data som behövs för att avgöra frågan inte är tillgängliga ännu. För att avgöra om sjukvården är bra måste man nämligen vänta tills dom som den inte fungerat för levt färdigt, så att man kan avgöra om de har dött för tidigt eller inte.
Det vi mäter i dag är därför sjukvårdens kvalitet för tjugo år sedan. De vanligaste allmänt accepterade utfallsmåtten är Amenable Mortality (AM), alltså dödsfall som hade kunnat undvikas med bättre vård, samt Potential Life Years Lost (PYLL), alltså antalet personer som inte uppnår en viss minimiålder.
Hade barnläkaren läst rapporten från Health Consumer Powerhouse hade han också upptäckt att Sverige som vanligt ligger i topp när det gäller behandlingsresultat, både AM och PYLL.
Sedan hänvisar han till en studie som placerat Frankrike i topp när det gäller vårdresultat. Det handlar nog om WHO:s studie av utvecklingsländer där organisationen mätte hur bra olika länder lyckas - sett i relation till dessas utvecklingsnivå. Utvecklingsnivån approximerades med den genomsnittliga utbildningsnivån. Och eftersom den genomsnittliga utbildningsnivån i Frankrike är förhållandevis låg sattes ribban för detta land lägre.
Detta förklarar att Frankrike rankades som etta. Problemet var att mätningen egentligen inte syftade till att ranka I-länder, utan bara ge en grov bild av situationen i utvecklingsländer. Metodologiskt hade mätningen alltför stora brister för att användas för att bedöma situationen i I-länder, något som inte heller var författarnas avsikt.
Sedan finns det förstås variationer i vårdkvalitet - även mellan I-länder. USA behandlar vissa cancersjukdomar mer aggressivt och får bättre resultat, exempelvis för prostatacancer. Om det innebär att patienterna generellt mår bättre är en annan sak. Ser man till de vanligaste aggregerade måtten på vårdresultat hamnar Sverige dock nästan alltid i topp.
Det finns alltså ingen täckning för debattartikelns rubrik, men det är förstås inte Hugo Lagercrantz som satt rubriken.
Däremot tror jag observationen att primärvården är den svenska sjukvårdens svaga länk är helt korrekt. Hade vi haft ett fungerande samarbete mellan specialistvården och primärvården hade den svenska sjukvården varit ännu bättre. Och detta är också ett område där vården måste vidareutvecklas om vi ska kunna hålla jämna steg med exempelvis Holland. Att svensk sjukvård en gång varit världsbäst är nämligen ingen garanti för att den kommer fortsätta att vara det.
Kommentarer