Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att glädjas över Lettlands bytesbalansöverskott

Det är alltid trevligt att få inlänkar. Så även från bloggkollegan Marknadsliberalen, som i många frågor har en uppfattning som överensstämmer med min egen. Förutom i en fråga då - huruvida Sverige bör vara med i eurosamarbetet.

Även om jag brukar argumentera emot medlemskap har jag ingen dogmatisk uppfattning i frågan rent generellt. Tror exempelvis att de baltiska staterna förmodligen skulle ha tjänat på att vara med i eurosamarbetet. Så det är ganska strikta krav som ställs på ett land som vill ha en egen valutapolitik. Oberoende centralbank, en stabil politisk situation, ett inflationsmål och en någorlunda stor ekonomi.
 
Sverige är ett land som definitivt uppfyller dessa krav och därför ser jag inte att vi har något att tjäna på att gå med i euron. Snarare riskerar vi att hamna snett - precis som medelhavsländerna och Irland bevisligen har gjort.
 
Tyskland och Sverige är båda exportberoende ekonomier. De påverkas momentant av exportbortfall, vilket förstås leder till stora fall för bruttonationalprodukten. Det finns inget skäl att anta att Tyskland skulle drabbas hårdare än Sverige. Ekonomisk teori talar väl snarare för att Sverige på kort sikt skulle drabbas något hårdare - på grund av J-kurveeffekten som orsakas av stigande importpriser.
 
Så nej, jag tror inte att det finns några omedelbara fördelar med att ha en självständig valuta i det tidiga skedet av en ekonomisk nedgång. Däremot är det en fördel om man vill ta sig ur nedgången någorlunda snabbt.
 
Fördelarna med en självständig penningpolitik och ett inflationmål bör dock alltid vägas mot nackdelarna. Och jag är beredd att ompröva min åsikt i frågan om det skulle visa sig att euron blir en stor framgång för Europa. För tillfället ser detta dock inte ut att bli fallet.
 
Angående återhämtningen för Tyskland och Frankrike vill jag gärna framhålla att problemet med en gemensam penningpolitik inte så mycket är att prisläget är alltför högt i alla länder samtidigt, utan mer att vissa länder har för hög prisnivå medan andra har en alltför låg. Det var det senare förhållandet som gav upphov till fastighetsboomen i Spanien och på Irland.
 
Nu har en onödigt och oförväntat restriktiv penningpolitik från ECB:s sida drivit fram deflation inom nästan hela unionen. Men problemen är större i vissa länder än i andra. Tyskland och Frankrike tillhör trots allt inte de länder som i dag har ett överdrivet högt kostnadsläge.
 
Bruttnationalprodukten består av konsumtion, investeringar, statliga utgifter, export och import. När ekonomin går dåligt minskar importen. Så jag skulle inte jubla av glädje över att Tyskland och Frankrike har tillväxt igen - precis som man knappast bör glädjas åt att Lettland har ett gigantiskt bytesbalansöverskott.
 
Man måste nämligen också analysera de bakomliggande orsakerna till överskotten. I Lettland handlar det exempelvis om att medborgarna inte längre har råd att köpa importvaror, som Lexus och BMW.
 
 

Kommentarer