Stopp för bonuskulturen
Bengt Holmström har i sin forskning visat att gränsen mellan marknad och företag avgörs av valet mellan incitamentsstyrning och regelstyrning. När man blandar politik, regelstyrning och privata vinstmotiv är det lätt att saker går snett. Detta gäller såväl i Ryssland och Zimbabwe som i Sverige.
Att bonuslöner inte alltid fungerar bra i regelstyrd verksamhet är inget som förvånar forskare inom industriell organisation. Om bonuslöner hade fungerat bättre än regelstyrning i en organisation hade det nämligen inte funnits något skäl att organisera verksamheten i den planekonomiska struktur som kallas företag.
När ägarna är svaga är riskerna med att blanda in privata vinstmotiv större än annars. Därför finns goda skäl att vara restriktiv med att använda ekonomiska styrmedel i verksamhet som gränsar till offentlig myndighetsutövning. Det är exempelvis ingen slump att prestationsersättning är relativt ovanlig inom regeringskansliet.
Att staten av kontrollskäl väljer att avstå från bonussystem i styrningen av sina företag bör dock inte utgöra något hinder för privata företag att experimentera med olika belöningssystem. Det är inte belöningssystemen i sig som är problemet - snarare den oheliga blandningen mellan offentlig styrning, offentligt ägande och privata vinstmotiv.
Kommentarer