Socialdemokraternas geniala pensionsstrategi
Har ni noterat att Socialdemokraterna presenterar förslag för att höja pensionerna för personer med pension mellan 11 000 och 16 000 samtidigt som man i pensionsgruppen söker stöd för att höja pensionen för de allra sämst ställda pensionärerna - de med pension mellan 9 000 och 11 000? Nej, det har ni säkert inte. För att observera detta krävs att man har god insikt dels i vad regeringen gör, dels vad Socialdemokraterna gör.
För att utröna vad S vill göra för de sämst ställda pensionärerna kan man läsa departementsskrivelsen Ds 2018:8 "Översyn av grundskyddet för pensionärer – Inriktning för ett nytt grundskydd". Denna promemoria kommer S att söka stöd för hos de borgerliga ledamöterna i pensionsgruppen. De hoppas uppnå politisk enighet om att genomföra vissa förändringar som sägs höja standarden för de sämst ställda pensionärerna. Läser man promemorian mer noga ser man dock att förslaget dels försämrar drivkrafterna för arbete, dels bestraffar löntagare som via kollektivavtal förhandlat sig till högre tjänstepension genom att avstå lön. Det går att få intrycket av att förslaget förbättrar situationen för de sämst ställda pensionärerna, men detta sker till priset av att man gör det betydligt mindre förmånligt för personer över 65 år att arbeta.
Om de borgerliga ledamöterna motsätter sig förändringarna kommer S dock sannolikt påstå att de borgerliga partierna har motsatt sig förbättringar av pensionen för de fattigaste pensionärerna. Hur de borgerliga än ställer sig blir alltså S och regeringen vinnare.
Det andra förslaget - som i huvudsak rör pensionärer med pension mellan 11 000 och 16 000 kronor - är en höjning av pensionen med som mest 600 kronor. Om de borgerliga partierna hade presenterat motsvarande förslag skulle S säkert kallat det för ett brott mot pensionöverenskommelsen - vilket det i realiteten är. Men S räknar med att de borgerliga partierna ska låta detta brott passera - fastän S protesterade högljutt när Alliansen 2007 försökte genomföra liknande förändringar.
För den som inte förstår sig på politisk strategi kan det tyckas obegripligt att Socialdemokraterna presenterar egna pensionsförslag, samtidigt som man lägger fram andra förslag för vilka de söker brett parlamentariskt stöd.
Sättet att presentera förslagen följer dock en logik som kan förstås om man är medveten om socialdemokraternas mål - att vinna valet. S vet att man sannolikt kan räkna hem de flesta rösterna bland pensionärer med mellan 9 000 och 11 000 kronor i pension. Denna grupp är därmed ointressant och man hänvisar därför frågan om inkomstförbättringar för de sämst ställda pensionärerna till pensionsgruppen - som består av företrädare från M, Kd, L, C, och S.
Gruppen som tjänar mellan 11 000 och 16 000 är däremot osäker. De kan komma att rösta på S, men de kan lika gärna komma att rösta på ett borgerligt parti. Det är därför viktigt att alla förbättringar som tillkommer denna grupp kan härledas till Socialdemokraterna och regeringen. Därför väljer man att kringgå pensionsgruppen och själva lägga ett förslag som höjer inkomsterna för pensionärer med mellan 11 000 och 16 000 kronor i pension. Dessa pensionärer ska inte behöva tveka om varifrån pengarna kommer.
Det är helt logiskt att S vill hänföra förbättringar för de sämst ställda pensionärerna till pensionsgruppen och själva försöka ta åt sig äran för förbättringar som tillkommer pensionärer med mellan 11 000 och 16 000 i pension. Partiet har ingenting att tjäna på att förbättra för de fattigaste pensionärerna, då dessa ändå till största delen röstar på S eller V. Däremot är det viktigt att attrahera de något rikare pensionärerna - de pensionärer som annars skulle ha kunnat rösta på något borgerligt parti. Därför frångår man pensionuppgörelsen och föreslår någon form av pensionstillägg - något oklart hur detta ska se ut. Klart är dock att fokus kommer att ligga på de pensionärer som har mellan 11 000 och 16 000 i pension.
Givetvis är det ingen slump att S låter det ena förslaget passera genom pensiongruppen, medan man presenterar det andra förslaget som sitt eget. Normalt borde båda förslagen ha varit föremål för behandling i pensionsgruppen, då pensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Men S väljer alltså att köra på två spår och hoppas att oppositionen inte ska förstå strategin. De hoppas de borgerliga partierna ska analysera förslagen separat - utan att förstå hur de hänger ihop och hur de utgör delar av en samlad strategi för att vinna pensionärernas röster.
Kommentarer