Den hälsosamme ekonomisten

Små skillnader i strategi ger stora skillnader i utfall

Wolfgang Hansson skriver i Aftonbladet följande angående de stora skillnaderna mellan antalet döda i de nordiska länderna:

"Skillnaderna i coronastrategi är för små för att ensamt förklara den stora differensen i dödstalen. I det avseendet är det meningslöst att jämföra oss med Norge, Finland och Danmark."

Fast är det så? Låt oss titta på några olika strategier och deras utfall.

Vi kan först tänka oss en strategi som leder till att R-värdet i ett land blir 0,9. Vi kallar den strategin för A. Sedan kan vi tänka oss en strategi som ger ett R-värde på 1,1. Vi kallar den strategin B. Därefter har vi strategi C som leder till att R hamnar på 1,5. Slutligen har vi strategi D som gör att R hamnar på 2,0.

Sverige har tio miljoner invånare. Jämviktsnivån för smittspridningen om ett fall importeras till landet beskrivs av funktionen:

Populationen*(1-1/R) : om R är större än 1,0.

1/(1-R) : om R är mindre än 1,0.

Så låt oss studera de olika strategierna:

A ger 10 smittade i jämvikt.

B ger 909 000 smittade i jämvikt.

C ger 3,3 miljoner smittade i jämvikt.

D ger 5 miljoner smittade i jämvikt.

Det kanske mest intressanta är skillnaden mellan strategi A och strategi B. En mycket liten skillnad i policy kan ge enorma skillnader i utfall om R ligger nära 1,0. Om man påstår att en liten skillnad i strategi inte kan ge stora skillnader i utfall har man helt enkelt inte förstått hur det här med smittspridning fungerar.

Och mycket talar för att skillnaden mellan de nordiska länderna mycket riktigt var minimal. Men skillnaden var tillräckligt stor för att ta ner R under 1,0 i grannländerna och inte här - vilket är det som räknas. Skillnaderna i utfall är därför huvudsakligen ett resultat av att länderna valde olika strategier - hur orimligt detta än kan tyckas om man tror att utfallet är proportionellt mot insatserna.

Jag har förenklat genom att anta att ett fall importeras. Relationerna förändras dock lite om man i stället antar att 10 000 fall importeras. Då blir utfallet:

A ger 100 000 smittade i jämvikt.

B ger 909 000 smittade i jämvikt.

C ger 3,3 miljoner smittade i jämvikt.

D ger 5 miljoner smittade i jämvikt.

Och ungefär så ser skillnaderna ut mellan de nordiska länderna. Sverige hamnade till slut på drygt en miljon smittade och våra åtgärder förmådde ta ner R till 1,1. Tillsammans med den förvärvade flockimmuniteten ger det ett R som understiger 1,0 och det är ungefär där vi befinner oss nu.

Våra nordiska grannar tog ner R under 1,0 utan hjälp av förvärvad immunitet (flockimmunitet). De fick en tiondel så många smittade totalt. Detta är den stora skillnaden mellan våra länder och visar att mycket små skillnader i strategi och policy kan ge enorma skillnader i utfall.

Kommentarer