Den hälsosamme ekonomisten

Ska Sverige ha sämre grundskydd än USA?

Visste ni att USA har högre förtidspensioner än Kanada? å andra sidan är det rätt svårt att få förtidspension i USA.

"Finally, it is interesting to compare the U.S. and Canadian systems interms of their benefits generosity versus screening stringency. The United States has a much higher level of disability beneits than Canada, even after this policy change; Daly (1996) reports that the family income of the disabled in the United States is 80 percent as large as that for the nondisabled. At the same time, the much higher denial rates in the United States mean that a larger share of the disabled population, who may have dif?culty working but are denied by the disability insurance program, are living on very low incomes; as Bound (1989) highlighted, less than half of those denied disability insurance return to work, and those that do return do so at much lower wages than before their disability." (Gruber J, Disability insurance benefits and labor supply, Journal of Political Economy, 2000, 108, 6, s 1 162 - 1 183).

I Sverige än nivån som bekant 64 procent, med ett tak på 16 800 kronor. Till det kommer bostadstillägg och andra behovsprövade stöd. Medianersättningen ligger på 12 000 kronor i månaden och är beskattad. Medianinkomsten för personer som förvärvsarbetar ligger på 24 000 kronor.

Det innebär att personer som har sjukersättning, exempelvis på grund av handikapp, i genomsnitt har hälften så hög inkomst som förvärvsarbetande. Men har man aldrig varit ute i arbetslivet är ersättningen begränsad till 8 800 kronor i månaden (även det beskattade pengar). Personer med allvarliga handikapp från födseln, som aldrig haft någon förvärvsinkomst (antagandeinkomst), har därför bara en tredjedel av medianinkomsten för förvärvsarbetande.

Just detta tycker jag är lite märkligt i ett land som kallar sig välfärdsstat. Om det är någon grupp som borde ha ett rimligt inkomststöd, så är det väl personer som aldrig själva kan höja sin inkomst via en yrkeskarriär. Vad skulle vi egentligen förlora på att vara lite mer generösa mot dem?

I varje årskull finns det ungefär en procent som har medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar som gör det svårt eller omöjligt för dem att delta på arbetsmarknaden. Varför inte skapa en speciell ersättningsform, i linje med Adriana Lenders förslag i utredningen Brist på brådska, fast på en högre nivå? Om inflödet är 1 200 personer varje år kommer ungefär 50 000 personer på sikt att ha denna ersättningsform. En ersättning som motsvarar 70 procent av medianinkomsten bland förvärvsaktiva skulle då på sikt kosta 50 000 x 7 000 x 12 = 4,2 mdr (en höjning med i snitt 7 000 kronor jämfört med i dag).

Om kommunerna och landstingen bara ägnade sig åt det som kommuner och landsting bör ägna sig åt skulle överskottet gott och väl räcka till att finansiera hela denna reform. Man kan också sätta det i perspektiv till att sjukförsäkringens kostnader beräknas minska med 55 miljarder kronor mellan 2006 och 2014. Mot den bakgrunden ter sig en förbättring av ersättningen till unga med funktionshinder inte bara som möjlig, utan också som högst rimlig.

SvD DN

Kommentarer