Den hälsosamme ekonomisten

Ska Sverige delta i inflationskapprustningen?

Det börjar uppstå kritisk massa för en ny inflationsvåg i världen. Det var ett tag sedan sist. Först var det 1950-talet då tillväxt och inflation samverkade för att utradera världens skulder. Sedan var det 70-talets stagflation - då höga räntor krävdes för att disciplinera slösaktiga regeringar.

Så glöm budgetstupet i USA. Mer intressant är att Federal Reserve siktar på en högre inflation och öppnar för att köpa ännu fler statsobligationer. Och i Japan har det regerande partiet lovat att lägga om penningpolitiken genom att höja inflationmålet till tre procent. Ja, vad ska man göra när statsskulden uppgår till 230 procent? Inflatera bort den förstås.

Samma sak i Storbritannien. Sett i relation till ekonomins storlek har Bank of England köpt upp tre gånger så mycket statspapper som USA. Så när Riksbanken sänker räntan med 0,25 procent är det en högst modest justering. Det vi nu måste fundera över är om vi bör hänga på i inflationskapprustningen?

Personligen svarar jag nej på den frågan. Om de penningpolitiska stimulanserna i omvärlden slutligen biter kommer vi ändå att få draghjälp av exporten. Då är trovärdigheten för vår egen Riksbank viktigare. I sinom tid kommer vi ändå att behöva höja räntan. Så låt oss spara på krutet - det är svårt att veta om och när räntevapnet verkligen kommer att behövas.

AB DN1 DN2 DN3 SvD1 SvD2 SvD3 Ek LvM Ne

Kommentarer