Sjölander och hans vänner
Jag kan faktiskt inte se att min egen uppfattning om hur välfärden bör organiseras avviker särskilt mycket från Sjölanders, som den beskrivs i det senaste inlägget i vårt meningsutbyte. Det som kanske ter sig lite märkligt i det perspektivet är snarast hans partikamraters upprördhet över exempelvis Stockholmsmodellen.
Mona Sahlin lyfter fram Göteborg som ett välfärdspolitiskt föredöme för resten av Sverige. Det finns bara en hake. Snart införs ett valfrihetssystem även för sjukvården i Västra Götaland. Och i Halland har partierna, över blockgränserna, enats om att valfrihet för patienterna är av godo.
Så vad handlar egentligen socialdemokraternas offensiv mot Stockholmsmodellen om? Kritiken handlar ju knappast om att valfrihetssystem är principiellt fel. Man kan därför inte dra någon annan slutsats än att kritiken mest handlar om att det är fel partier som genomför förändringarna.
Samma sak gäller egentligen för de förändringar i sjukförsäkringen som genomförs av min egen minister, Cristina Husmark Pehrsson. Handen på hjärtat Sjölander, tror du inte att socialdemokraterna förmodligen ha genomfört ungefär samma förändringar i sjukförsäkringen om de inte hade behövt ta hänsyn till vänsterpartiet och miljöpartiet?
DN, SvD, Sydsvenskan, Ekonominyheterna, Dagen, IT i vården
Kommentarer