Den hälsosamme ekonomisten

Sjätte dagen i Almedalen 2016

Ägnade förmiddagen åt seminariet om "Makerspace och makerkultur" som arrangerades av EIT Digital. Vad är nu detta, frågar ni er?

Tänk er att debatten om programmering i skolan breddas och även inkluderar modern teknik som VR, robotar, 3D-skrivare, mikrodatorer som Raspberry Phi och annat. Tänk er grundskolans slöjd, men med moderna verktyg.

Makerkultur handlar om att göra teknik tillgänglig i olika former. Det kan handla om teknik i förskolan, grundskolan, gymnasiet eller för vuxna. Det handlar om att modernisera undervisningen för att väcka nyfikenhet och skaparförmåga.

Vi fick se exempel på makerkultur på alla nivåer - allt från förskolan till universitetet.

Makerkultur är dock inte enbart - eller ens huvudsakligen - för barn. Träffade en professor i Electronic and embedded systems från KTH som berättade hur han undervisar - från grunden. Mark Smith låter nämligen inte bara sina elever använda 3D skrivare - de får också bygga 3D-skrivare.

Omöjligt, säger ni kanske. Det måste väl krävas avancerade designavdelningar, ingenjörer och löpande band för att bygga något så komplicerat som en 3D-skrivare?

Men nej. Smith låter eleverna - under vägledning - bygga 3D-skrivaren med hjälp av billiga komponenter importerade från Sydostasien. Totalt kostar komponenterna mindre än 800 kronor.

Han låter dem även programmera kretsarna som styr skrivaren - de består i huvudsak av en enklare mikrodator, av ungefär samma typ som Raspberry Phi. Datorn programmeras i språket C - ett av de vanligaste lågnivåspråken. För att styra mikrodatorn använder han en PC som kopplas in via en USB-port och programmeras med ett valfritt högnivåspråk, till exempel Python.

Eleverna får göra alla moment i tillverkningar - montering, programmering och utskrifter av föremål i tre dimensioner. På sex veckor - berättar han - är eleverna hyfsat skickliga programmerare som kan skriva de programrader som behövs för att styra en 3D-skrivare.

Hur lång tid tar det då att sätta ihop 3D-skrivaren? Ja, det beror på hur mycket hjälp eleverna får. Om han forcerar arbetet går det på en dag. Men om eleverna ska hinna lära sig de olika momenten handlar det snarare om några månader. Imponerande! Ta en elev som aldrig sett en dator och lär hen att på tre månader bygga en fungerande 3D-skrivare. Här kan vi tala om snabb läroprocess. 

Kista Mentorspace heter programmet för den som är intresserad.

Eftersom det är ganska tunt med seminarier så här mot slutet av veckan blev det bara ett ytterligare - Ratios seminarium "Vem finansierar företagen bäst?". Där presenterade Anders Gustavsson och Christian Sandström Ratios forskning om företagsfinansiering.

Studierna visar sammanfattningsvis att det är svårt för staten att tillföra något genom företagsstöd. Sannolikt är det mer effektivt att förändra skattereglerna så att eget kapital gynnas i förhållande till lånat kapital. Lars Hjälmered från näringsutskottet, Günter Mårder från Företagarna, och Bo Lundgren, som är ordförande för Sparbankernas Riksförbund, diskuterade sedan rapporten.

Själv kunde jag inte avhålla mig från att fråga vilken effekt de låga riskvikterna för bostadslån har för bankernas vilja att investera i annat än bostäder. Fick visst medhåll, speciellt från Företagarna, om att detta kan vara ett problem.

Inser nu att jag precis har missat Isabella Lövins tal. Men jag får se vad övriga medier skriver. Återkommer om det är något intressant.

Kommentarer