Självuppfyllande pessimism
Under tiden som finanskrisen pågått har oljepriset sjunkit från 147 dollar per fat till 57 dollar. Sannolikt kommer priset att falla ytterligare i spåren av finanskrisen. Det handlar om en gigantisk utbudschock i klass med oljekrisen på 1970-talet, fast tvärtom. Det oväntat stora prisfallet kommer möjliggöra drastiska sänkningar av styrräntan, bland annat i Sverige.
Samtidigt får man inte glömma att finanskrisen inte riktigt är över. Som bekant handlar en stor del av den ryska ekonomin om export av råvaror, som olja och gas. Fallande oljepris kommer inte att göra situationen i vår närmaste omvärld bättre, eftersom både Lettland och Litauen är beroende av handeln med Ryssland. De baltiska staterna är en tickande bomb som väntar på att brisera.
En kollaps i Baltikum kommer i sin tur att drabba vissa svenska företag, exempelvis Swedbank och SEB. Dessutom kan Volvo Lastvagnar få ytterligare bekymmer till följd av minskad efterfrågan i Ryssland. Men även om man tar hänsyn till dessa mörka moln är förutsättningarna för en snabb återhämtning betydligt bättre än efter krisen 1991-94.
En faktor som fördröjde återhämtningen den gången var ett bristande förtroende för Riksbanken. Det krävdes många, och impopulära, räntehöjningar innan marknaderna förstod att det här med oberoende Riksbank inte bara var en övning. Det är en investering som vi nu har till godo.
Med högt förtroende för Riksbankens oberoende följer lägre långa räntor och därmed ett stabilare investeringsklimat än eljest. Att vi dessutom har exceptionellt starka statsfinanser är ytterligare en faktor som gör att Sverige har en unik möjlighet att ligga först i startblocken när konjunkturen vänder.
Att många företag i dag varslar har inte att göra med några kostnadschocker till följd av stigande räntor. Det handlar i huvudsak om förväntningar på en svagare efterfrågan i omvärlden. Naturligtvis måste företag reagera på vad de tror kommer att hända framöver. Skillnaden mot krisen 1992 är dock att det faktiskt inte har hänt ännu. Varslen beror på att företagen inte tror på framtiden längre.
Men om det skulle visa sig att framtiden inte blir fullt så mörk finns goda förutsättningar att ta tillbaka varsel och göra nyinvesteringar. Kapitalet finns där, arbetskraften likaså. Det är en viktig skillnad. Men ju längre finanskrisen varar, desto större sannolikhet för att pessimismen blir självuppfyllande.
Kommentarer