Den hälsosamme ekonomisten

Sara Stenholm Pihl får nog behålla jobbet

Puh! Hanna Stjärne, högste chef för Sveriges Television, klarade intervjun galant. Sara Stenholm Pihl på ekoredaktionen får antagligen behålla jobbet.

Skämt åsido, just den här intervjun kanske inte bör göras av Sveriges Radio och framför allt inte i ett program som i övrigt syftar till att ställa makthavare mot väggen. Det ger liksom fel bild av förutsättningarna för intervjun.

Den här typen av intervjuer brukar annars vara vanliga i politiska partier, där presschefen på Moderaterna exempelvis får fråga ut partiledaren om partiets väg framåt. Frågorna brukar var mycket tuffa och kritiska.

Det bästa exemplet på servil journalistik är nog när den statliga televisionen i Ryssland anordnar ett frågeprogram där medborgarna får möjlighet att ställa frågor till Vladimir Putin. Men det är inte alla journalister på statstelevisionen som är lika servila som Stenholm Pihl. Medarbetaren Konstantin Goldenzweig på ryska statliga NTV fick härom året sparken då han vägrat bedriva propaganda åt Putin. Droppen kom när Goldenzweig fick order om att rapportera att Angela Merkel var en nickedocka för den amerikanska regimen. Som han själv uttryckte saken:

"It was not just a question of conscience. It's simply that you were trained for one trade - journalism - and you find yourself at times doing something completely different. And you realise that the longer you do this rubbish, the harder it will be to get out of this rut."

Problemet med servila intervjuer är att det finns journalister som riskerar sitt liv bara för att slippa få göra den typen av intervjuer. När en journalist på Sveriges Radio gör det, utan att på något sätt blivit hotad eller tvingad, är det en signal om att det är helt acceptabelt att som journalist göra något helt annat än det en journalist bör göra. Hon borde ha förstått att - med Goldenzweigs ord - "ju oftare man lånar sig till sådant här strunt, desto svårare blir det att lämna träsket".

Kommentarer