Samma regler för den fysiska världen som i cybervärlden
Många verkar helt vilsna i frågan om elektronisk massövervakning. Ett bra sätt att tänka är därför att fråga sig om det hade varit rimligt att kräva motsvarande upplysningar i den fysiska världen som man gör i den elektroniska. Vi kan tänka oss en hypotetisk ICA-lag. Staten stiftar en lag om att alla som handlar på ICA ska registreras i ett centralt register. Polisen har sedan rätt att få tillgång till registret om man misstänker att det har begåtts brott, exempelvis olaglig fildelning (att flera personer delar på samma frukostfil) eller något annat allvarligt.
Polisen kan redan i dag ta del av information som ICA-butiken råkar ha lagrad om misstänkta brottslingar. Skillnaden blir att butikerna även blir ålagda att lagra information om vilka som har varit inne för att köpa fil.
Det är en viktig skillnad mellan att använda information som råkar vara lagrad i vilket fall som helst och att kräva att en näringsidkare lagrar informationen om vem som har gjort vad vid vilken tidpunkt. Tycker man det är en bra idé att låta Internetoperatörer hålla koll på vem medborgarna kontaktar på nätet måste man även tycka det är en bra idé att kräva att taxichaufförer, ICA-handlare, biluthyrare och frisörer åläggs att ha ett register där man kan se om en misstänkt brottsling utnyttjat en viss tjänst.
Det enda område där vi är i närheten av en dylik lagstiftning är intressant nog skatteområdet.
EU tycker till skillnad från Anders Ygeman inte att vi ska införa krav på att alla människor alltid ska registreras. Detta hindrar givetvis inte att polisen kan använda uppgifter som är lagrade av helt andra skäl - som att följa upp en tjänsts kvalitet - vid misstanke om allvarliga brott.
Men jag begriper inte att det ska vara så svårt att förstå att det är en stor skillnad mellan att arrangera samhället i linje med Stasiinspirerade angiverilagar och att bedriva vanlig riktad spaningsverksamhet. Nästan alla samtal vi för kommer i framtiden att vara avlyssningsbara, då de ofta lär ske i VR. Vill Anders Ygeman verkligen att staten ska ha tillgång till hela vårt privatliv? Jag tycker han och regeringen uppvisar en fullständigt häpnadsväckande naivitet i frågan och överdriven tilltro till centrala register som medel för att bekämpa brott.
EU har däremot en balanserad syn som ger polisen omfattande möjligheter att spana på misstänkta brottslingar. Skillnaden är att EU inte tillåter massövervakning av stasityp.
Kommentarer