Samarbete och samarbete
Något jag misstänkt länge. Människor blir dummare av att samarbeta. Ett fenomen som jag upplevde när jag jobbade i regeringskansliet. Vansinnigheten i politiska beslut står i direkt proportion till antalet departement som varit inblandade i beslutsprocessen. Och när det går så långt att partiledarna blir inblandade kan man vara helt säker på att resultatet blir rejält kontraproduktivt.
Frågan är om detta gäller länder också? Det skulle kunna förklara utvecklingen i EU. Mycket av det som beslutas i EU är alltför korkat för att enbart vara produkten av ett lands beslut. Euron, till exempel. Att ha samma valuta i norra Europa hade varit oklokt. Att införa samma valuta i 17 länder med olika språk och kultur är kosmiskt vansinne.
Slås väl bara av FN. En organisation som nästan aldrig lyckats förhindra en väpnad konflikt. Utom vid två tillfällen, och då berodde det på att beslutsprocessen var satt ur spel. Möjligen kan man även räkna Libyen till undantagen.
Fast det finns ju samarbeten och samarbeten. Den form av samarbete som inte har visat sig fungera så bra är när nationella ledare sätter sig tillsammans för att gemensamt bestämma över sina medborgare. En annan typ av samarbete - den fria handeln mellan nationer - har visat sig vara desto mer framgångsrik för att skapa fred och välstånd.
Kommentarer