En ny treenighet när de lokala normerna försvinner
Mellandagarna är henryckningens tid. Kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om det på sociala medier inte hade uppstått stor upprördhet över att någon kyrklig företrädare kallar Jesus för "hen". Jag tror ingen skulle komma på tanken att kalla Jesus hen och om någon hade gjort det skulle det ha förbigåtts med tystnad.
Nu har någon i Västerås fått sina 15 minuters berömmelse. Ledarskap handlar i dag om att ta täten under en begränsad tid för att därefter låta en efterföljare inta scenen. För att få sin del av ledarskapet måste man göra något extremt som gör att man står ut från mängden.
Vad kommer människor vara beredda att göra för att få dessa 15 minuter? Konkurrensen kommer att öka betydligt med tiden.
Kan vi se fram emot en värld där berömmelsen är viktigare än livet självt? Filmen Natural born killers skissar på en sådan verklighet, där två psykopatiska mördare glorifieras och sporras av medierna.
Givetvis är det stor skillnad på straffskalan för mord och hädelse - i alla fall numera. Men fenomenet att enskilda gör saker bara för att de förväntar sig vissa reaktioner från omvärlden är intressant. Ett slags individualistisk kollektivism i den moderna tiden.
Vi har kommit långt från kyrkans ursprungliga roll, som var att normera och att beivra avvikelser från den rätta läran. Nu är incitamenten riggade för det motsatta beteendet. Den som bryter mot normer och invanda föreställningar inom ett kollektiv belönas med ära och berömmelse.
Möjligen ser vi en trend där organisationerna blir alltmer obsoleta. När en individ i en organisation alltid kan ta stöd av det mycket större kollektivet utanför organisationen för att mobilisera ett angrepp vittrar de sammanhållande mekanismerna sönder. Företag, föreningar, ideella organisationer? Kan de fortsätta att existera när det inte längre lönar sig att följa de interna regelverken?
Å andra sidan - den som upprepade gånger väljer att mobilisera ett angrepp på sina egna får med tiden svårt att vinna förtroende. De många lokala normerna ersätts med ett enda normsystem, där det blir viktigare att följa trender i samtiden än att upprätthålla traditioner. Detta behöver inte vara fel. Risken är att det blir lite som med globaliseringen - allting finns att köpa i den lokala ICA-butiken.
Konstigt nog verkar normglobalisering och polarisering pågå som parallella processer. Den som kan förklara detta får gärna höra av sig. Kanske är det saknaden efter lokala sociala sammanhang som får människor att söka sig till sina gelikar i ett större sammanhang? De lokala normerna dog, men på den tredje dagen återuppstod de som Donald Trump, Sverigedemokraterna och Brexit. En ny treenighet.
Kommentarer