Den hälsosamme ekonomisten

Så tar vi tagelskjortan på

Johan Schück skriver i DN att:

"Sedan dess har Sverige flytande växelkurs och Riksbanken styr mot ett inflationsmål. Kronkursen har gått upp och ner, men den långsiktiga trenden pekar fortfarande mot en successiv försvagning. Det är bekvämt för exporten, men innebär också att importen blir dyrare och svenskarnas pengar mindre värda i utlandet. Effekterna är, i princip, desamma som vid en devalvering."

I princip. Fast inte i praktiken. En viktig skillnad är att en devalvering är en justering av en växelkurs som har hamnat i otakt med ekonomin. Att kronan har försvagats kan, som jag nämnt tidigare, bero på att Riksbanken - till skillnad från ECB - lyckats göra det trovärdigt att Sverige kommer att uppnå inflationsmålet på två procent.

Så är det då osolidariskt mot andra EU-länder att bedriva en politik som gör att den egna valutan hamnar på en nivå som gör att inflationen långsiktigt uppgår till ungefär två procent? Nja, medlen för att uppnå inflationsmålet kan knappast vara mer osolidariska än målet i sig. 
 
Men visst, Sverige får naturligtvis en konkurrensfördel om alla andra länder bedriver en politik som innebär att dessa inte uppnår sina inflationsmål. Det är dock svårt att få detta till att Sverige är osolidariskt - enbart för att Riksbanken lyckas med att uppnå sitt inflationsmål.
 
Sverige har knappast någon skyldighet att sätta på sig tagelskjortan bara för att ECB misslyckas med att få fart på euroländernas ekonomier.
 

Kommentarer