Så mycket sjunker pensionerna
Sveriges Television hade i dag som huvudnyhet att börsoron kan komma att sänka pensionerna. Man presenterade däremot ingen beräkning av hur mycket pensionerna förväntas sjunka. Dock är det ganska enkelt att beräkna detta, om man vet hur mycket AP-fondernas värde har gått ner.
Det första som bör konstateras är att bromsen ligger på just nu. Inkomstpensionen har därmed ett linjärt samband med den beräknade tillgångssidan i pensionssystemet. Beräkningen av tillgångssidan beskrivs på följande sätt i departementsskrivelsen Ds 2009:53 Detta är pensionsöverenskommelsen.
"Avgiftstillgången värderas försäkringsmässigt genom att ett genomsnitt av de senaste årens avgiftsinkomster multipliceras med systemets omsättningstid. Denna avspeglar den tid som i genomsnitt förflyter från det att pensionsrätt tjänas in till dess att den betalas ut som inkomstpension. Ju längre omsättningstiden är, desto större pensionsskuld kan avgifterna finansiera. Avgiftstillgången visar hur stor pensionsskuld det framtida avgiftsflödet kan finansiera. I årsredovisningen för inkomstpensionssystemet 2008 uppgick avgiftstillgångens värde till 6 477 miljarder kronor.
På tillgångssidan finns också buffertfonden i form av Första – Fjärde AP-fonderna samt Sjätte AP-fonden. AP-fondsystemet tillkom i samband med 1960 års pensionsreform då ATP infördes. Motivet var bl.a. att upprätthålla goda förutsättningar för att långsiktigt finansiera pensionsutgifterna och att bygga upp en buffert för att jämna ut kortsiktiga avvikelser mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar."
Det finns tre sätt på vilket finanskrisen kan påverka tillgångssidan i pensionssystemet.
1) Om lönenivån förändras påverkas pensionsinbetalningarna proportionellt. Detta sker med några års eftersläpning.
2) Om arbetslösheten eller sjukskrivningarna ökar påverkas inbetalningarna till pensionssystemet. Effekten är mindre än proportionell mot förändringen i arbetslöshet/sjukskrivningar, eftersom pensionsrätter även inbetalas på sjukpenning och arbetslöshetsersättning.
3) Om värdet på AP-fonderna förändras, justeras även tillgångssidan. Det sker med några års eftersläpning, eftersom tillgångssidan beräknas på historiska börsvärden. Dessutom görs beräkningen på ett genomsnitt av börsvärdet över tre år.
När finanskrisens effekter på pensionerna diskuteras handlar det i allmänhet om den tredje punkten ovan. Det är också den faktor som är lättast att beräkna.
Eftersom SvT redovisar att AP-fondernas värde minskat med 50 miljarder kan man helt enkelt dividera denna summa med tillgångarna, 6 477 miljarder kronor. Kvoten blir då 0,008, eller 0,8 procent, vilket är den långsiktiga effekten på pensionerna.
För en pensionär med enbart inkomstpension på 300 000 kronor om året handlar det alltså om 2 400 kronor, eller 200 kronor i månaden. En person med enbart garantipension påverkas inte alls (av just denna faktor), medan effekten för en person med både garantipension och inkomstpension är ungefär 0,4 procent.
Sedan tillkommer förstås förändringarna under punkt 1 och 2 ovan. Att beräkna dessa förändringar är dock betydligt svårare.
Kommentarer