Rysk sjukvård - ett argument för mångfald
Läser om mörkläggningarna inom rysk sjukvård. Och det är klart - den ryska sjukvården fungerar helt annorlunda än den svenska. Vi får hoppas att svenska läkare mer sällan slår ihjäl sina patienter.
Men det finns ändå lärdomar att dra - även för svenskt vidkommande. För när all verksamhet inom ett visst område är centraliserad och styrs via en hierarkisk struktur handlar allt om göra ledningen till lags. I ett monopoliserat system finns nämligen inget alternativ till att arbeta för den ledning som existerar.
Det här är visserligen inget som skiljer privata monopol från offentliga. Även ett privat företag kan tjäna på att begränsa medarbetarnas kommunikation med omgivningen.
Som sjukvårdsforskare slår det mig hur lite vi visste om sjukvårdens inre liv - så länge den var nästan helt offentlig. Det var först när vi fick alternativ som man började mäta och undersöka vad som egentligen gjordes. Några kritiserar mätandet och kallar det för "New public management". Och det stämmer säkert att det i många fall gått till överdrift.
Mer sällan diskuteras vad som händer när informationen stannar i organisationen och aldrig når omvärlden. För det är inte bara kostnadsdata och behandlingsresultat som aldrig når omvärlden - även information om allvarliga missförhållanden riskerar att stanna i organisationen. En organisation som har monopol - oavsett om den är privat eller offentlig - har små incitament att vidta åtgärder när dessa missförhållanden uppdagas.
Nej, då är det enklare att göra som i Ryssland. Eller som på sjukhuset i Stafford i Storbritannien. I båda dessa fall handlar det om att systemen varit alltför slutna och att ingen haft incitament att avslöja eller åtgärda de missförhållanden som existerar.
Just behovet av öppenhet är ett starkt argument för mångfald i vården - ett argument som intressant nog sällan framförs. Men det är inte desto mindre ett högst relevant argument.
Kommentarer